Jaktsäsongen är igång. Och då menar jag inte bara jakten efter skogens pälsbeklädda konung, utan också den hysteriska husjakten som uppstår efter sommarperioden. Att gå igenom den fas som kommer efter att familjerådet beslutat att "nu ska vi köpa hus och där med basta" är inte bara ett stålbad för lilla plånboken, utan även en emotionell resa där nerver och tålamod sätts på prov mer än en gång. Nu, utkommen på andra sidan med mitt hus under armen, känner jag mig som Rambo med ett blodigt tygstycke runt pannan - som man kämpat!
Utöver att vara blodtörstig husköpare är jag likaså älgjägare och i efterskvalpet av mitt senaste förvärv och inför den heliga älgjakten kan jag inte låta bli att göra några liknelser.
Tänk er att www.hemnet.se är som en skog där tusentals köpglada personer minut för minut uppdaterar flödet i hopp om att drömkåken ska poppa upp. När den där villan med allt man önskar sig och lite till svischar förbi är den skicklige husköparen snabb att ringa mäklaren och slänga fram ett perfekt överpris. Där undanröjer köparen alla andra hungriga investerare och huset hinner inte smita undan. Alla som suttit på en uppfällbar ryggsäckspall i skogen kan relatera. Det är tomt, inget händer och så plötsligt kommer den - den perfekta måltavlan. Ingen tid finns då för att tjafsa om var kulan ska sitta, det gäller att på någon sekund göra den perfekta stöten. Annars får någon annan bli den lycklige husköparen, förlåt jag menar jägaren. Pricksäkerhet, budget med buffert. Älghundar, vännerna som håller koll på husmarknaden. Besiktningsprotokoll, säkringen på bössan. Liknelserna kan roa mig länge.
Nu ska jag erkänna att jag aldrig fått skjuta en älg, men av de jag känner som lyckats med en sådan bedrift så beskrivs det som något alldeles speciellt. Finns det månne något att predika om i det här läget?
Skjut en älg och köp en strandvilla, det är sann lycka - amen!
Micaela Löwenhöök
Utöver att vara blodtörstig husköpare är jag likaså älgjägare.