När jag bara var ett litet barn hängde ett silversmycke runt min hals men jag kan inte minnas en dag när det halsbandet inte längre hängde där.
Det var ett rätt stort silverhjärta med en slingrande skorpion i mitten. Jag frågade mina föräldrar fascinerat varför jag hade en skorpion hängandes runt halsen och mina föräldrar förklarade att det var mitt stjärntecken.
Och därmed föddes ett intresse som skulle komma att påverka resten av mitt liv. Religion har aldrig varit något som rört mitt hjärta, istället såg jag upp mot stjärnorna för att få vägledning, precis som mänskligheten gjort i tusentals år.
Det var inte så länge sedan astronomi och astrologi ansågs vara samma sak. Astrologi var även något som alla religioner slöt upp kring. Det var ett faktum, något att förlita sig på oavsett bakgrund.
Astrologer togs till hjälp för att räkna ut om ett krig skulle vinnas eller inte. De förutspådde bra och dåliga kungar samt naturkatastrofer.
För mig var astrologi ett intressant sätt att lära känna mig själv på. Trots att jag kände mig mycket som en hemlighetsfull skorpion så var det vissa saker som fattades. Jag grävde ner mig i ämnet och lärde mig om till exempel hur en natal chart funkar, de olika placeringarna och husen.
När jag insåg att månen var i tvillingarnas tecken i samma sekund som jag föddes i Umeå så förklarade det en hel del jag redan visste om mig själv. Månen representerar våra känslor samt vårt inre.
En månplacering i tvillingarna innebär ofta att människan i fråga har en naturlig fallenhet för ord och att skriva, en ren passion för att uttrycka sig.
Redan som sexåring skrev jag ut diverse dagböcker och fick alltid som liten höra av mina lärare att en novell är en kort berättelse, inte 25 sidor som jag brukade lämna in.
En måntvilling slutar aldrig skriva, det är ett som är säkert.
Jasminse Said
En måntvilling slutar aldrig skriva, det är ett som är säkert.