Foto: TT/Bildmontage.
För mig symboliserar Trädet dåtid och framtid, skönhet och visdom. Vi söker våra rötter och rotar oss, vi förgrenar oss och vi kan darra som ett asplöv.
I boken ”Trädens hemliga liv ”från 2016 berättar Peter Wohlleben om nya häpnadsväckande forskningsrön som beskriver hur träd kan kommunicera med varandra och är intresserade av att andra träd ska vara friska och levande.
Han skriver: ”Träden samarbetar och hjälper varandra i nödsituationer. I orörda skogar utjämnar träden styrkor och svagheter sinsemellan via rötterna. De träd som producerar mycket sockerlösning ger till de som har det sämre, en omfördelning som kan liknas vid vårt sociala bidragssystem.”
Utbytet sker genom någon form av elektriska impulser. Han säger att fenomenet påminner om ett långsamt internet och kallar det för ”Wood Wide Web”.
Den kanadensiska skogsforskaren Suzanne Simard har under 30 års tid kunnat bevisa att träd ”pratar” med varandra. Hon har visat att träden genom sina rötter kommunicerar mer med sina egna ”avkommor” än med träd som avknoppats från andra ”föräldrar”.
Hon menar att moderträdet skyddar, matar och varnar. Först sina egna ”plantbarn”, därefter de närmaste artfränderna, men vid behov även grannar av annat ursprung. En fördelningsprincip kallad solidaritet som även vi, speciellt i dessa dagar, bör begrunda.
Om det är så att dessa rapporter är vetenskaplig sanning borde en planterad föryngringsyta med alla träd i samma ålder, utan ”föräldraträdens” erfarenheter och skydd, bli ytterligare ett argument för ett förändrat skogsbruk.
”Människan måste räddas från alltför mycket ovetenskaplig miljöpolitik. Vill man skaffa ovänner så är kalhyggeshyllningar en klockren strategi,” säger biologen Ambjörn Johansson år 2014 i sin krönika.
Vem kan älska ett kalhygge, undrar jag i min.
Fenomenet påminner om ett långsamt internet och kallar det för Wood Wide Web.