Jag kan inte säga att jag råkade hamna framför ett avsnitt av Arga snickaren VIP igår. Om man inte menar att jag råkade söka upp avsnittet och ladda hem appen som krävdes för att titta. För det gjorde jag. Och det bara för att få den där sköna känslan man får när man se hur andra, till och med kända, familjer har problem med att få upp lister, skiter i lösa sladdar som hänger och trycker in högar med skräp i förråd.
Och det bästa av allt. När man får höra andra människors ursäkter när Arga snickaren frågar varför de inte fixat till det där.
”Min svärmor dog och då orkade vi inte.”
”Men det var ju sex år sen!”
”Ja, ibland har jag tänkt ringa elektrikern men då hamnar jag i telefonkö och då får jag sån ångest att jag lägger på.”
Eller:
”Varför har du inte fixat den där hyllan som är trasig, du har ju haft 20 år på dig?”
”Saker har kommit emellan. Jag spelar till exempel trombon.”
Det får mig att fundera på hur konversationen skulle se ut om Arga snickaren kom hem till oss.
”Ingela, varför har du inte satt upp den där tapeten som du köpte för mer än två år sedan. Det är ju bara en enda vägg du ska tapetsera.”
”Jag får sån ångest när jag tänker på det så då brukar jag ta fram mitt dragspel istället.”
”Men varför köper du två nya rullar av en tapet som bara ligger i källaren när du inte satt upp den första tapeten?”
”Jag tänker att jag har kommit ett steg närmare att få det tapetserat då jag köpt en till tapet. Dessutom var det en snygg tapet som var svår att få tag på.”
”Men varför går inte taklampan att tända i Alfreds sovrum? Hur påverkas dina barn av det här egentligen? Ska du lära din barn att man köper en ny tapet innan man satt upp den första som bara ligger? Hur kommer de att klara skolan, livet, framtiden om det är sådant de får med sig hemifrån? Va? Va? Va? Ingela! Svara mig!”
Ingela Hällsten
Hur kommer de att klara livet om det är detta får med sig hemifrån?