Jag ska nu ta och berätta en historia som jag fick nöjet att ta del av under en utekväll för några veckor sedan. Den kommer ifrån en vän, och handlar om hennes föräldrar som är på på en utlandsresa. Låt oss kalla dem för Sven och Svea, lagom svenskt.
Sven och Svea är på besök i Tyskland och har hittills haft en trevlig resa. Svea har det aningen svårt med språket, engelska är inte alltid så lätt, men annars är allt bra. Det är frukost och Sven bestämmer sig för att kila iväg till närbutiken för att köpa tidningen medan Svea tar ett bord i frukostmatsalen. Svea sätter sig ner, velar en stund, och bestämmer sig till slut för att beställa den klassiskt svenska frukosten fil och flingor.
Så småningom kommer han tillbaka med ytterligare två kannor mjölk som han ställer på bordet.
Fram kommer servitören och frågar vad hon vill beställa: ”Yes, I wood lajk a tallrik of fil milk please”. Servitören ser lite förvirrad ut när han går tillbaka till köket. Han kommer ut igen med två kannor mjölk som han ställer på bordet. Svea rynkar på ögonbrynen och förklarar än en gång: ”No, I want fil milk, not dis”. Servitören ber om ursäkt och springer iväg, fortfarande förvirrad. Så småningom kommer han tillbaka med ytterligare två kannor mjölk som han ställer på bordet. Nu blir Svea irriterad, hur svårt kan det egentligen vara? Filmjölk – inte mjölk.
I detta ögonblick är Sven tillbaka och närmar sig bordet och hör hur Svea upprört brister ut: ”NO, NO, NO, ajm trajing to saj I want FIL MILK, kan I get FIL MILK please”. Servitören tittar sig runt, rycker på axlarna och ger sig än en gång av. Sven skrattar högljutt åt sin fru, han förklarar för Svea att filmjölk låter väldigt mycket som ”viel milk” som är tyska för mer mjölk, vilket är anledningen till att det står sex liter mjölk på bordet. Svea rodnar och ber om ursäkt till servitören när han är tillbaka. Efter frukosten checkar de ut och byter hotell. Svensk semester när den är som bäst.
William Johansson