Poddar har funnits i ungefär 13 år nu och är någonting som många hunnit testa och vissa tycks snabbt falla in i någon typ av förälskelse med de här ljudfilerna.
Denna förälskelse har lett till en hel del refererande till dem och hur många gånger har inte folk sagt saker i stil med ”Jag hörde i Alex och Sigges podd att… ” eller ” I P3 dokumentär så tog de upp …”
Men alla är inte lika frälsta, och låter inte poddarna ta någon plats alls i deras liv. Så var fallet för en kvinna som för någon vecka sedan satt bakom mig på ett flygplan tillsammans med sina två väninnor.
En av dessa kvinnor annonserade att hon skulle ta fram sin telefon och lyssna på en podd när den förstnämnda kvinnan utbrast högt: Asså, hur fungerar det där med poddar egentligen?
De andra två svarade snabbt och intensivt:
Det är jättenkelt! Det är bara att ladda ner ett program som man tycker är bra och lyssna på det, när du vill
Detta tycktes inte övertyga den förstnämnda kvinnan som sa ”när jag mår dåligt så vill inte jag ha massa käcka råd från typ Mia Skäringer eller någon annan glad jävel. Jag vill ha något annat än det!”
Nu blev det bråda tider för de två poddälskande experterna som satt bredvid.
De dementerade snabbt påståendet om att alla poddar befolkas av superglada människor och sa istället ”Du kan lyssna på dokumentärer eller program där de diskuterar forskning. Det behöver inte alls bara vara superglatt.”
Så, i ett sista försök att övertyga henne om att poddar var bra, så var det bara att få henne att lyssna på en podd.
De stoppade in hörlurarna i hennes öron och sedan blev det tyst i ungefär 20 minuter innan den skeptiska kvinnan började pratat igen.
”Ja, det här var inte alls så himla käckt som jag trodde det skulle vara. Det var ju jätteintressant och bra!”
Ett svar som fick de andra två att pusta ut.
Lina A Andersson
När jag mår dåligt så vill inte jag ha massa checka råd.