Låt ett ja bli vägvisare

Foto: Norran

Livsstil & fritid2018-05-18 15:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Som en reflex kommer svaren: ”Nej, jag hinner inte” – ”Nej, jag kan inte” – ”Nej, jag vill inte” – ”Nej, fråga någon annan istället”. Utan att jag och många med mig hinner hinna tänka efter hoppar nej-ordet ut ur mun, som en groda. Men vänta nu, menade jag nej eller sa jag det bara? I de allra flesta fall blev det ett automatiskt svar som aldrig hanns övervägas. Nej-ordet styr alldeles för mycket i våra liv. Låt dina ja bli din vägvisare.

Varför säger vi då nej så ofta? Jag tror att det är ett sätt för oss att manifestera vår frihet, med nej-ordet försöker vi att styra våra liv. Möjligheten att kunna säga nej är faktiskt en grundläggande rättighet i ett fritt samhälle, men vi kan även använda vår frihet till att säga ja. Även om jag gillat ordet ja mycket mer än nej så är det ibland oundvikligt, till och med ett måste att säga ifrån. När någon medmänniska går för långt och ger sig på en annan individ, antingen verbalt eller fysiskt, då är det helt nödvändigt att vi står upp och vågar säga nej. Ett nej som faktiskt är ett ja till alla människors lika värde och ett försvar för varje individs rättighet att inte bli utsatt för våld eller kränkningar.

Samtidigt som ett nej i vissa situationer kan vara en modig handling så kan det också vara ett utslag av vår feghet. Det kan vara ett sätt att undvika saker som vi inte känner oss bekväma med. Om vi konsekvent säger nej till utmaningar och svåra passager i livet säger vi samtidigt nej till personlig utveckling. Jag tror nämligen att alla mår bra av att kliva utanför sin bekvämlighetszon ibland. Givetvis innebär inte detta att man ska hoppa på alla utmaningar i livet, men säg inte nej av bara farten. Vi kan mer än vad vi tror och när vi sedan klarar av utmaningen så har vi växt och utvecklats.

Vi ska också vara medvetna om att ett ja många gånger döljer ett nej till något annat. När man till exempel säger ja till att bli förälder så säger man samtidigt nej till sin individuella frihet. Ett barn kräver nämligen ett livslångt engagemang. Ett svårt och tidvis tungt ansvar, men belöningen att se sina barn växa upp är värt alla uppoffringar – tro mig. Min absoluta övertygelse är att vi med en bejakande inställning till livet kan forma det till något vi sedan kan vara stolta över.

Det viktigaste är att vi tänker efter innan vi svarar. Ja och nej är starka ord som faktiskt styr våra och andras liv mer än vad vi kanske tror. Låt oss säga ja till livet, men samtidigt våga säga nej när någon tar sig friheten att inkräkta på någon annan människas frihet. Det låter enkelt, men det kräver både mod och eftertanke.

Samtidigt som ett nej i vissa situationer kan vara en modig handling så kan det också vara ett utslag av vår feghet.