Jag har levt i den villfarelsen att Sverige har varit ett relativt jämlikt samhälle, eller åtminstone väldigt nära ett sådant ideal. Där var och en, oavsett könstillhörighet, har haft lika värde samt samma rättigheter och möjligheter att förverkliga sina drömmar. Men nu har den bilden inte bara krackelerat utan förintats av metoo-rörelsens våldsamma kraft.Enligt 1783 års lag såg de svenska lagstiftarna strängt på våldtäkt då brottet bestraffades med döden. Ett straff som några år senare ersattes med fängelse.Sedan dröjde det obegripligt länge, ända fram till 1962, innan sexuella övergrepp inom äktenskapet kriminaliserades. Men hur är det möjligt att så många kvinnor har utsatts för sexuella övergrepp ända fram i våra dagar?Det är inte bara skamligt utan det omkullkastar allt vi som samhälle säger oss stå för, att alla har samma värde oavsett kön. Vill vi att våra barn ska växa upp i en gemenskap där några få tar sig friheten att förtrycka och våldföra sig på andra? Svaret måste bli ett rungande NEJ!Vad är det för fel på oss män? För det är faktiskt mestadels vi män som gör dessa fruktansvärda handlingar mot våra medmänniskor.Sedan metoo-rörelsen väcktes till liv för två månader sedan har vittnesmålen avlöst varandra, den ena historien värre än den andra. Det började med ett avslöjande av en världskänd Hollywoodproducent, sedan har den ena kändisen efter den andra fått stå vid skampålen.Men det har inte bara varit något för kändisvärlden utan berättelserna har kommit från alla samhällsklasser. Från USA och vidare ut över jorden har protesterna spridit sig som en löpeld.Förhoppningsvis kommer dessa vittnesmål att förändra vårt gemensamma samhälle. För det handlar om att vi ska kunna leva tillsammans, vare sig vi är män, kvinnor eller ickebinära. Många menar att det är en revolution som kommer att förändra hela vårt samhälle.Bra, men det är nu vi måste se upp. Om den här revolutionen ska bli bestående behöver vi alla försonas och gå vidare. Givetvis ska alla som våldtagit eller på annat sätt förgripits sig på någon annan straffas, men det är i rättssalarna och inte på Facebook som detta ska avgöras.Revolutioner har en tendens att vilja lösa allt snabbt och enkelt, låt oss slippa folkdomstolarna som dömer individer direkt på nätet.Vi ser att tv-kändisar får gå, men samtidigt blir de ansvariga i arbetsledarna kvar. Att sparka en kändis är enkelt, men vilket ansvar har ledningen som tillåtit dessa kändisar att vara så svinaktiga?Troligen är de flesta människorna ganska schysta och har inte förgripit sig på någon, men det är trots allt den tysta majoriteten som gjort det möjligt för dessa förövare att härja fritt. Skuldbördan vilar tungt på oss alla, vi som inte sett eller kanske till och med tittat bort. Nu måste vi alla skärpa oss.Mansrollen där idealet är att vara stor och stark verkar ha spårat ur. Här kan faktiskt Bamse hjälpa oss att hitta rätt igen: ”Det spelar väl ingen roll hur stark man är! Det viktigaste är att man är snäll.”
