Om du läst mina krönikor tidigare så vet du att jag inte tycker det är det minsta roligt att laga mat. En sak som jag däremot är lite besatt av är att läsa recept. Hemma i Skellefteå har jag typ en miljon urklippta recept som bara ligger och väntar på att bli tillagade. Vilket de förmodligen aldrig kommer att bli. Här i Al Ain är samlingen inte lika stor. Men den är på gång. Och nu är recepten på engelska med ovanliga ingredienser. I alla fall ovanliga för en Skelleftebo på vift vars kokkunskaper bara briljerar när hon får göra en gammal hederlig fläskpannkaka eller köttsoppa med klimp.
Hemma är veckohandlingen ett nödvändigt ont. Här är det något helt annat. Jag gillar verkligen att gå runt i matbutikerna och titta på alla spännande livsmedel som finns i hyllorna. Ungefär som med recepten. Titta och drömma om kulinariska rätter. För oftast är matkassen fylld av välbekanta varor när jag lämnar butiken. Jag har till och med hittat en matbutik här i stan som säljer Wasa knäckebröd. Så fantastiskt dumt.
Varför letar jag efter det jag kommer att få nog av när vi kommer hem igen? Varför provar jag inte allt nytt som finns att prova? Det är nu jag har chansen. Och om det känns alldeles för skrämmande att testa ett helt nytt recept kan jag kombinera de ovanliga ingredienserna med mina svenska recept. Varför inte byta ut söndagssteken i nöt mot kamel? Inte för att jag brukar göra en söndagsstek, men utifall att jag skulle få för mig att göra det så vore det kul att prova. Eller kanske kamelköttsoppa istället för älgköttsoppa? Vem vet. Jag kanske skapar en riktig höjdare.
Så får det bli. Jag lovar härmed att jag ska bli lite modigare i matvaruaffären. Jag lovar att jag ska prova laga de där urklippta recepten på engelska. Och jag lovar definitivt att fortsätta att köpa Wasa knäckebröd. Någon måtta på nymodigheterna får det faktiskt vara.
Någon måtta på nymodigheterna får det faktiskt vara.