Jonas Andersson: Tack för tipset

Foto: Jessica Gow/TT

Livsstil & fritid2019-10-21 06:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

”Vad bygger en sĂ„dan kultur?”. Min förra chef pĂ„ Aftonbladet fick frĂ„gan i en podd, med anledning av hans chefredaktörsroll pĂ„ Metro under tidningens guldĂ„r. Han svarade: ”LĂ„t folk prata, lyssna pĂ„ vad de sĂ€ger. StĂ€ll frĂ„gor sĂ„ att du visar att du hör dem. LĂ„t dem genomföra sina idĂ©er, inte alla men mĂ„nga. VĂ„ga trots att de inte blir precis som du vill ha dem. Det Ă€r bĂ€ttre att testa Ă€n att inte göra nĂ„gonting alls.”

Jag har jobbat pĂ„ flera företag, bĂ„de med sĂ€mst arbetsklimat och med bĂ€st. I de framgĂ„ngsrika finns tĂ€nket. I de mindre framgĂ„ngsrika saknas det. Ingen raketforskning. Dessutom har jag haft min förra chef som mentor. ÄndĂ„ glömmer jag. DĂ€rför bestĂ€mmer jag mig genast för att prova pĂ„ min son. Han och lillasyster leker pĂ„ gĂ„rden. För femte gĂ„ngen grĂ„ter hon i hallen. Han har gjort henne illa. Oftast stormar jag dĂ„ ut i ilska och vĂ€ser: ”Varför slĂ„r du din syster? Nu rĂ€cker det.” Varje gĂ„ng fĂ„r jag inget svar. Sedan frĂ„gar jag lillasyster om hon gjorde nĂ„got innan slaget. Sedan Ă€r alla sura.

Men den hÀr gÄngen gör jag annorlunda. Nu ska min son fÄ hitta en lösning och komma med en idé som vi ska testa.

Jag: ”Beskriv situationen, hur gick den till?”.

Han: ”Hon kastade en vĂ€ska pĂ„ mig?”

Jag: ”Hur kĂ€ndes det?”

Han: ”Inte bra alls.”

Jag: ”Hade du kunnat göra pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n att slĂ„ henne?”

Han: ”Nej”.

Jag: ”Om du skulle lösa det annorlunda, hur skulle du göra dĂ„?”

Han: ”Jag skulle gĂ„ till dig och sĂ€ga att hon kastade en vĂ€ska.”

Jag: ”Hur skulle det kĂ€nnas?”

Han: ”Bra, men dĂ„ mĂ„ste du sĂ€ga till henne. Du skyller alltid pĂ„ mig.”

Jag: ”Om du kommer till mig nĂ€sta gĂ„ng utan att slĂ„ss sĂ„ ska jag prata med henne – och inte bara skylla pĂ„ dig.”

Hans ansikte skiner upp. Det Ă€r första gĂ„ngen pĂ„ lĂ€nge som vi kommit vidare. Det hĂ€r Ă€r sĂ€kert sjĂ€lvklart för en lĂ€rare, förskollĂ€rare eller en medveten förĂ€lder. Ni vet hur man gör. Men jag mĂ„ste lĂ€ra mig. Och det gör jag nu genom att lyssna pĂ„ en podd. Jag lĂ€t min son komma med en idĂ©. Jag lyssnade. StĂ€llde frĂ„gor och lovade att genomföra hans idĂ©. Tack för tipset – det ledde till framgĂ„ng.

Jonas Andersson