Jag ingår i generationen som fick uppleva och se den nya tekniken ta över våra gamla vanor helt och hållet. Jag såg smartphones ersätta kamerorna för familjefoton på julafton. Jag såg bärbara datorer ta över skrivböcker. Jag insåg det inte då, men jag var mitt i en teknisk och social revolution – eller borde vi kalla det antisocial revolution?
Mitt och mina vänners liv började utspela sig mer på internet än i verkligheten. Antalet likes på mina bilder var viktigare än fåtalet komplimanger jag fick i skolan. Jag såg mer upp till vad bloggare hade för kläder än vad modeikonerna i tidningarna hade. Allt eftersom jag blev äldre lärde jag mig att inte mäta mitt värde i hur jag uppskattades på sociala medier, men än har jag mycket kvar att lära.
Jag har sakta börjat försöka ta tillbaka mina gamla vanor som fanns där innan sociala medier tog över.
Alltför många meddelanden från vänner och familj ger mig grov ångest när jag bara vill vara för mig själv. Alla interaktioner tar energi, och med sociala medier blir vi alla ständigt lättillgängliga. Jag har därför börjat slå av mobilen innan sängdags och den sätts inte på förrän jag slutfört min morgonrutin, inklusive frukost. Minns ni senast ni bara satt där och njöt av er skål med flingor utan att scrolla igenom mobilen samtidigt? Man hinner faktiskt uppskatta smakerna bättre. Jag har sakta börjat försöka ta tillbaka mina gamla vanor som fanns där innan sociala medier tog över.
Som ung tonåring var jag världens bokmal, så jag har nu lovat mig själv att läsa ut minst en bok per månad. Det är viktigt att mata och utmana fantasin. Sociala medier är fantastiska, men de riskerar ständigt att stjäla något väldigt viktigt; vårt sätt att leva i nuet. Börja lyssna på fåglarnas ljud igen, börja känn gruset under stegen och börja äta maten utan att ta kort på den först. Du har ett liv, så var här och nu.
Jasmine Said