Jag var endast elva år första gången jag satt med näsan nedgrävd i boken ”Stolthet och fördom”, vilket förmodligen är Jane Austens största hit.
Hennes sätt att se på kärlek samt hennes sätt att skriva på, med både kontroversiella och sarkastiska inslag, förtrollade mig mer än någon annan bok någonsin gjort.
Trots att jag knappt visste vad kärlek var i den unga åldern så inspirerade det mitt eget skrivande.
Ingen fritidsaktivitet lockade mig mer än att gömma mig mellan bokhyllorna i skolbiblioteket för att skriva ned mina tankar.
Jane Austen lärde mig inte bara om att älska ovillkorligt, hon lärde mig att man inte alltid kan få den man siktat på.
Mellan raderna förstod jag att ibland är den finaste och renaste kärleken den man upplever på avstånd, i hemlighet.
Pojken i min tonårsförälskelse hade jag beundrat sedan jag var åtta år gammal. Som 14-åring satt jag fortfarande i skolbiblioteket och skrev och hade hans röda hår och smittsamma skratt som inspiration.
Efter att ha läst igenom alla Austens böcker med lyckliga slut började jag nyfiket fördjupa mig i hennes eget liv.
Var hon en betraktare av kärlek istället för den som upplevde kärlek, som jag?
Austen upplevde ett frieri i sitt liv, av en man med stort arv. Hon tackade ja men ångrade sig dagen efter då hon inte kunde se sig själv gifta sig med någon hon inte älskade.
Det ryktades att hon hade en romans med en man vid namn Tom Lefroy. Varför inte det ledde till någon varaktig relation kan vi bara spekulera om.
En populär åsikt är att Toms förmögne farbror inte ville erkänna deras relation. Jane Austen förblev ogift och fick inte några barn.
Däremot lämnade hon efter sig en värld som vi kvinnor kan förlora oss i till dess vår egen Mr Darcy stiger ut ur skuggorna.
Jasmine Said
Inget lockade mig mer än att gömma mig mellan bokhyllorna i skolans bibliotek.