I början av april fick jag åka till en av stadens vänorter. Det var lite av ett Kinderägg: tre utmaningar i en.
Den första var att springa en halvmara.
De andra två utmaningarna var att resa med sällskap som jag knappt kände samt att inte vara den med kontroll på allt. Vanligtvis är jag reseledaren, nu var det bara att haka på.
Utan att röja allt för mycket av innehållet på resan tror jag att jag klarade alla tre utmaningarna. Detaljerna går under radarn.
Det som slog mig var hur mycket jag hade glömt. För det första hade jag nästan glömt att Skellefteå har en vänort som heter Pardubice.
Det verkar jag inte vara ensam om. De flesta jag pratat med har ingen aning. I Pardubice har man dock inte glömt oss. De är stolta över vår ”vänskap” som varat i 50 år (!) och jag tycker att fler borde besöka denna lilla pärla.
För det hade jag också glömt: Hur härligt det är med en weekendresa.
(Tydligen hade jag också glömt hur stressigt det kan vara innan, att man måste ha med sig ett pass och att det är omöjligt att veta hur många par skor man behöver, men det är som ni ser en parentes.)
Att i april flyga tre timmar och landa mitt i Europa gör något med oss. Vi tinar liksom upp.
Jag hade glömt hur grönt gräs doftar, hur vackert magnolia kan blomma och känslan av att kunna sitta ute i t-shirt på en mysig uteservering på kvällen
Det här var ju alltså innan maj 2018 slog oss alla med häpnad. Jag hade glömt att ett stilla regn nästan kan vara varmt och hur knöligt det kan vara att springa på kullersten.
Framför allt hade jag glömt vad som händer i kroppen när man får lära känna nya människor, en ny plats eller en ny maträtt.
Och hur mycket energi det kan ge att skratta en helg.
Jag hade glömt att utmaningar ger oss nya intryck och att det gör gott – men att man ibland glömmer det mitt i allt som känns jobbigt.
Vad har du glömt idag?
Lotta Johansson