Ett litet barnbarn som just knäckt bokstavskoden stod framför den stolta stadens relativt nya logga och frågade förvånat: "Står det Skäll Efteråt?" Jag tänker skälla nu.
Dagens debatt handlar mycket om "Ett Sverige", men hur har vi det med "Ett Skellefteå för alla?"
Följande text finns att läsa på Skellefteås hemsida: "Ökningen av barn och elever är otroligt glädjande och viktig för Skellefteås utveckling, säger Anders Bergström, förvaltningschef skol-och kulturkontoret i Skellefteå kommun. Ökningen av barn i förskolan är nu störst i orterna utanför Skellefteå tätort".
Vi som bor i glesbygden utanför stadskärnan utgör idag halva kommunens befolkning och inte nog med det. Nu har vi också den största ökningen av förskolebarn. Byabefolkningen föder flera barn än stadsborna. Jag kan inte säga att jag är förvånad över den utvecklingen då våra tre barn haft förmånen av att få växa upp med den mindre ortens alla fördelar.
Visserligen har mycket förändrats och, för oss burträskbor, även försämrats sedan våra barns uppväxt. Vi har till exempel förlorat polis, försäkringskassa och arbetsförmedling samtidigt som "förslumningen" av ortens centrum har varit påtaglig.
Vad ska nu kommunens politiker och tjänstemän dra för slutsatser av det faktum att vi på landsbygden håller på att bli det största befolkningsunderlaget. Är det att till exempel först bygga nya bostäder på kvarteren Höken, Haren, Kapella, Falkträsket och Kanalgatan, utarbeta en ny trafikstrategi och bygga ett kulturhus och ett resecentrum för att sedan för sin landsbygd genomföra ett "tematiskt tillägg till den fördjupade översiktsplanen?"
Visserligen många fina byråkratiska ord men jag undrar om vi som bybor verkligen kommer att nöja oss med ett tematiskt tillägg.
Christina Ohlsson
Vi har till exempel förlorat polis, försäkringskassa och arbetsförmedling