Foto: Emil Langvad/TT.
Alla har olika livsmotton de går efter, oavsett om de är små eller stora. För mig har det alltid varit "var undantaget". När alla går förbi den hemlösa mannen med hund utanför Stratfords tågstation utan att ge han en slant, var undantaget. Ge han ett mynt eller två. Fråga om han vill ha en macka till frukost. När alla elever hatar på den nya läraren baserat på noll anledningar, var undantaget. Ge läraren en chans. När mobbning bryter ut och alla skrattar åt mobboffret, var undantaget. Stå upp mot mobbarna och hjälp den utsatte. När ingen vill para upp med den där tjejen för grupparbeten i skolan pågrund av hennes ovanliga klädstil, var undantaget. Sätt dig bredvid henne och berätta hur cool hon är som vågar vara annorlunda. När alla har sina väskor på sätet bredvid i bussen och en vilsen pojke inte vet vars tusan han ska sitta, var undantaget. Flytta på din väska och säg vänligt "Du kan sitta här om du vill. "Det finns så många bra sätt att gå emot strömmen varje dag, så många små sätt du kan göra någons dag.
Vi förväntar oss ofta att någon annan ska visa vänlighet mot de hemlösa och vi förväntar oss ofta att någon annan ska stå upp mot de där mobbarna. Vi förväntar oss att någon annan ska vara undantaget. Men tänk ifall det inte är någon annan, tänk om det bara är du? I varje dålig situation tänker jag "Om inte jag gör något åt saken, hur kan jag vara säker på att någon annan kommer göra det?" Var modig och visa gott exempel.
Människor som får en hand utsträckt till sig väljer ofta att sträcka ut sin egen hand en dag för de vet hur mycket en sån liten sak kan ge. Förutom glädjen som kommer från att hjälpa en klasskamrat eller en total främling så kan du även vara stolt över att du var förändringen du ville se i världen idag. Du var undantaget.
Jasmine Said
Ge han ett mynt eller två.