Karriärcoachens logg: Del 53
”Du har en ny. Nu får han samma ord du gav till mig. Men värst av allt, de jag gav dig.”
David Shutrick, Spel, 1991.
Jobbigt. Inte bara har man delat med sig av sina bästa, innersta tankar till någon som lämnat en. De har också tagit dessa och använder dem som om de vore deras. Det är jobbigt på flera sätt.
Har du, till exempel, överlagt med någon kollega inför ett möte och presenterat kloka tankar som de senare, helt ogenerat, lägger fram vid sittande bord som sina egna? Eller fått en snygg reflektion du delat med någon i retur från samma person - fast denna gång med dem som upphovsperson?
Dessutom kanske de står och förväntar sig en liten applåd?
Då kan man känna sig arg. Kränkt. Förnärmad. Tycka att personen är en riktig taskmört och bli personligen sårad för att denne inte värderar vänskapen högre. Det är nog en rätt vanlig första reaktion. Men om man vänder på det - hur bra var inte den tanken jag hade? Tydligen tillräckligt bra att någon annan köper, kopierar och stolt torgför den. Det är två sätt att tackla sådana situationer. Personligen reagerar jag instinktivt i förstaläget men försöker arbeta mig fram till andraläget insikter.
Det är något rätt charmigt att bli kopierad. Det betyder att man är på rätt väg med något.
Ur en ocean av variabler har en orginaltanke vuxit fram. Man har vridit och vänt på argument och information för att komma fram till en slutsats lätt att förklara. Det grunden saknas i kopian.
Plagiatet har bara titeln. Du har hela boken. Sedan är det såklart en hårfin gräns mellan att inspireras och att sno. Internet förser oss med oändligt med stoff att inspireras av för att sedan göra till sitt eget. Och skulle vi inte tillåtas inspireras av andra, eller sno av andra, skulle det hämma den framåtgående processen rätt hårt.
Ebba Grön har en låt som heter ”Sno från de rika”.
Vi kan se oss som rika ifall vi har idéer värda att sno.
Stefan Berg
Vi kan se oss som rika ifall vi har idéer värda att sno.