Kanske väcktes musikintresset av pappas Wilson-trumset i vardagsrummet, kanske berodde det på något annat. Men från halvhyfsad trummis och rätt usel på gitarr i unga år, gled musiken in på att lyssna på LP-skivor och söka upp alla tänkbara konserter runt om i Sverige.
Och mitt i hjärtat fanns – och finns fortfarande – Joy Division.
Från bildandet 1976 som ett rätt taffligt Stiff Kittens i utkanterna av Manchester till mästerverket ”Closer” 1980 är vi många som därefter följt med, trots att sångaren Ian Curtis tog sitt liv några månader innan ”Closer” släpptes i skivaffärerna.
Och att öppna kartongen och hitta alla kassettbanden, VHS-inspelningarna och de tre sammanfattande A4-sidorna med live-konserterna med Joy Division (och även flera år med New Order) är som att färdas i en tidsmaskin.
Jo, jag var en riktig bootlegger på den tiden.
Då var tidpunkten första delen av 1980-talet, vi bootlegs-fanatiker hade först härjat på rocktidningen Schlagers köp och säljs-sida, sedan även på Slitz (innan den tidningen radikalt bytte innehåll).
Bootlegs, undrar säkert någon. Uttrycket bootleg är amerikanskt och betyder hembränd sprit, en bootlegger sålde alkohol när 1900-talet var ungt (ordet kommer av metoden att smuggla varorna i stövelskaften).
Gunnar i Åkersberga
Slutet på 1970-talet och efterföljande år var en gyllene era för alla vi som älskade bootlegs, och då i första hand live-konserter som exklusivt spelats in på mer eller mindre proffsiga kassettbandspelare.
Det var en ocean från nutidens mobiltelefoner som finns i varje hand på den som besöker en konsert och vill spela in och skapa minnen från en favoritkonsert.
Och som vi bytte, sålde och efterlyste konserter mellan varandra. Minns särskilt ”Gunnar i Åkersberga”, som hade en imponerande bootlegs-samling av en mängd grupper.
Hjärtat och hjärnan bestod inte av något annat, min bootlegs-samling av Joy Division var i princip komplett. Kvalitén på inspelningen betygsattes med allt från siffran 1 till 10, likaså angavs längden på konserten.
I dag finns alla dessa konserter på Youtube, och när Joy Divisions album ”Unknown Pleasures” och ”Closer” samt samlingsalbumet ”Still” gavs ut på CD för flera år sedan, använde sig skivbolaget av tre av dessa bootlegs-inspelningar som en extra bonus-skiva.
Det som en gång var i en gråzon där vi musikälskare ville ha så mycket mer än de officiella LP-skivorna, blev nu det perfekta tillägget.
Cirkeln var sluten.