Efter att tagit del av de omfattande avslöjandena om män som sextrakasserar kvinnor i underordnad ställning, har jag inte tillräckligt med ord för att kunna uttrycka den frustration som jag bär inombords.
Hur kan vuxna män, som i andra sammanhang uppnått både status och respekt, genomgå en mental härdsmälta och utsätta kvinnor för sexuella kränkningar.
Skämtteckningen av en stenåldersman, med en träpåk över axeln och en avsvimmad kvinna som han släpar efter sig, har fått en ny och allvarligare innebörd.
Den värsta formen av maktstyrda sexövergrepp trodde jag minskade när pigsamhället avskaffades någon gång under förra århundradet.
Jag var också övertygad om att behovet av att blotta sig var en mycket udda och straffbar sexuell avvikelse. Jag hade fel.
Fenomenet är nu så vida utbrett att det fått namnet ”dickpic” och är något som polisen varken hinner eller orkar utreda.
Lika upprörd blir jag när jag förstår att utsatta kvinnor, som tidigare vågat berätta och be om hjälp av sina chefer, blivit ombedda att svälja och glömma förnedringen. Allt för att undvika obehagliga situationer och ekonomisk förlust.
Uttrycket att makt korrumperar har aldrig varit tydligare.
När USA:s president utan vetskap avslöjade sitt kvinnoförakt i ett inspelat ”pussi-prat”, och Harvey Weinstein-skandalen briserade, blev stormen en global orkan med vindbyar över en mängd branscher.
Då uppstod fenomenet #metoo som har blivit ett världsomfattande digitalt medium där både kända och okända kvinnor vittnar om maktmäns kränkande sexövergrepp.
Bäva månde store män. Dags för byxångest och rannsakan!
Att kvinnor k a n har vi vetat länge, när de nu också v å g a r ska trollen och deras beskyddare fram i ljuset, för precis som i sagan är det bara då de spricker.
Christina Ohlsson