Om du befinner dig i ett stadium av stress där du inte längre kan uppfatta dina egna tankar, ja då är det hög tid att du söker dig till en skog.
Japansk forskning har funnit att den bästa stresshanteringen är att vandra i skog. De kallar det att ta ett skogsbad.
Japanerna betalar dyra pengar för den sortens behandling.
Att ströva i skogen, särskilt så här års, innebär kontemplation.
Att lyssna till skogens tystnad. Fågelkvittret och myggorna. Att höra kvistar brytas under fotsulorna och andas in barrdoften. Det är inte bara naturromantik. Det gör någonting med människan.
Det sägs att vi svenskar söker tröst i skogsområden. Medan människor i andra kulturer i det syftet gärna söker upp en kyrka, hittar vi en skogsglänta för att där hämta andlig kraft.
Skogen bara står där och väntar på att vi ska förstå och behöva den till mer än kommersiella syften.
Allemansrätten ger oss lov att hänsynsfullt använda den, och till på köpet alldeles gratis.
Ju längre inåt landet, ju större fält att ströva omkring i. Ännu mer trollbindande är naturen och om man då tänker i termer av läkande, borde våra inlandsskogar vara optimala för ändamålet.
Ta ett skogsbad. Vi har ett gigantiskt badkar att erbjuda.
Vila och rekreation.
Skogarna vältrar sig i alla tänkbara nyanser av grönt så här års.
Jag kommer ihåg ett talesätt från min hembygd. En man som brukade säga: ”Qwinnen å skogen, he jer live.”
Jag tror vi fattar.
Och jag tror verkligen det är hög tid att vi riktar blicken mot hur levnadstiden används. Det är inte rimligt att folk ska stressa sig sönder och samman och vara tillgängliga dygnets alla timmar.
Det är inte rimligt att aldrig ge sig tid och rum för eftertanke, långsamhet och stillhet.
Vänta inte för länge. Ta på dig stövlarna och knata ut i skogen och lyssna in vad den har att säga.
Kom gärna hit till inlandet. Ta ett skogsbad. Vi har ett gigantiskt badkar att erbjuda.
Britta Stenberg