Julen närmar sig med stormsteg, dessutom ett nytt år. Vad ska 2019 bli för år? Ska svenska folket äntligen utse rätt vinnare i melodifestivalen. Ska det komma ännu fler goda smaker av Propuds milkshake eller hör och häpna kan 2019 bli året då ett nytt badhus står klart i Skelleftehamn? Eller blir 2019 året då ett hospice etableras i Skellefteå?
Som ni ser är förväntningarna höga, men om jag lämnar min egen bubbla finns det så mycket mer att upptäcka – och det är med fasa jag inser att det inte bara är bidragen till melodifestivalen som inte håller måttet. Det är svårt att ta in hur det egentligen ser ut och man undrar om man ser en riktigt dålig komedifilm.
33 250 människor i Sverige lever i hemlöshet. Allt fler föräldrar har inte råd att låta sina barn äta sig mätta i vårt land. 87 000 personer är utförsäkrade. Var tredje person som lever idag kommer att drabbas av cancer. Den psykiska ohälsan ökar och vaccinmotståndarna blir fler. Som om inte det räcker dör 250 människor årligen i trafiken och 3 000 personer skadas svårt. Detta är vad Sverige bland annat har att ta itu med.
Det är med detta facit vi kommer att avsluta detta år och det är inte särskilt muntert eller glädjefyllt.
Om vi då lämnar Sverige och vänder blicken än längre bort så har 2,1 miljarder människor inte tillgång till rent vatten, 767 miljoner människor i världen lever i extrem fattigdom och 68,5 miljoner människor lever på flykt. Vi har fortfarande diktaturer runt om i världen och terrorattentat avlöser varandra i ett högt tempo. Vi förstör naturen som aldrig förr och 269 000 ton plast flyter runt i våra hav.
Det är med detta facit vi kommer att avsluta detta år och det är inte särskilt muntert eller glädjefyllt. Det är ett oacceptabelt avslut på året.
Jag önskar att 2019 blir förändringarnas år, att 2019 blir året då vi börjar ta hand om oss själva, våra medmänniskor och vår natur. Jag hoppas och tror att detta kommer bli året då vi gör det bästa av våra förutsättningar samt låter värme och glädje ta större plats. Låt inte 2019 få gå i 2018 års fotspår.
Alexandra Andersson