Röster höjs för att de nationella proven i grundskolan ska avgöra elevernas betyg. I januariöverenskommelsen diskuteras externa examinatorer.
Blir det inte väldigt likt den studentexamen som avskaffades för 50 år sedan?
Förenklat har prov en av två uppgifter, den ena formativ. Provet ger läraren information för den fortsatta undervisningen och eleven om vilka kunskaper som förväntas. Den andra är summativ och ska visa vad en elev kan eller inte kan som underlag för betyg.
Summativa prov väger inte in elevers utveckling över tid. Om det nationella provet blir avgörande för elevens betyg blir andra prestationer oviktiga. Tänk att ha en dålig dag just på provdagen.
Vidare riskerar proven att styra undervisningen. Det viktigaste för läraren blir att eleverna klarar de nationella proven.
Det professionella frirummet att utforma sin undervisning begränsas och jag undrar om det ökar läraryrkets attraktivitet?
Visserligen vill man minska lärarnas administration kring genomförande och rättning av proven genom digitalisering men fortfarande tar de nationella proven oproportionerligt stort utrymme i förhållande till vad eleven får tillbaka i form av kunskaper.
I stället för att införa en grundskoleexamen borde politiken öka de professionellas inflytande över undervisningen.
Nationella prov med frihet för skolorna att planera in provtillfällen skulle göra dem till ett bedömningsunderlag bland andra och ändå ge lärarna goda underlag för betygssättning.
Provtrött lärare