Insändare: Långt hyresavtal fördubblar kostnaden för oss skattebetalare

Markarbetena för det blivande kulturhuset i centrala Skellefteå har satt igång.

Foto: Pär Lindström

Öppen fråga till Skellefteå kommunledning.

Kommunen hoppas att investeringen i kulturhuset (inklusive hotellet) ska stanna på 1 050 miljoner kronor. Utifrån detta har ett 50-årigt hyresavtal tecknats på 44,5 miljoner per år, totalkostnad 2 225 miljoner kronor före indexuppräkning

Det är kalkylerat med ett driftunderskott på 20-30 miljoner per år alltså totalt underskott på 1 000 miljoner - 1.500 miljoner kronor över avtalstiden.

Jag har verkligen svårt att förstå hur kommunen tänker men gissar att jag inte känner till bakomliggande fakta. Därför vill jag ställa några frågor för att förstå.

Varför så långt hyresavtal? Hur kan kommunen vara beredd att ta ett så stort driftsunderskott över så lång tid eller tycker ni att det att Skellefteå Kraft får stå för underskottet rättfärdigar detta?

Gissar att både kommunen och kraftbolaget har andra investeringsbehov än att täcka detta underskott. Underskottet innebär att kommunen driftsmässigt prioriterar kulturen med detta belopp över hela 50 år - är det genomtänkt?

På vilket sätt påverkas kommunens möjlighet att driftmässigt stödja eller investera i andra områden efter genomförandet av kulturhuset, ”fabriken”, skolorna och bron tagit så stora belopp? Dessutom vet vi hur svårt kommunala byggprojekt har att hålla sin budget
.

En som önskar fler genomtänkta investeringar

Svar direkt

Det är mycket viktigt att kulturhusets innehåll under lång tid säkras upp för kommunens invånare. Det får inte vara så att en privat ägare av fastigheten efter 20 år kommer på att man vill göra om huset till något annat. Därav det långa kontraktet – 25 år med möjlighet att förlänga i 25 år – som ger kommunen full rådighet över fastighetens innehåll.

Att hela upplägget omkring Skellefteås nya kulturhus, och det nya kulturhusbolaget som ska ansvara för anläggningen, behöver stöd för att klara den årliga driften är ett faktum sedan länge och inte heller något som är konstigt. Det finns inte några sådana här anläggningar i Sverige som klarar sig med bara egna intäkter.

Skellefteå kommun, som är 100-procentig ägare av Skellefteå Kraft, avgör avkastningens omfattning. Kommunen som ägare skulle aldrig äventyra bolagets affärsmässiga möjligheter genom att plocka ut för mycket kapital. Det handlar om marginellt ökade nivåer. Ytterst är det kommunfullmäktige som avgör dessa nivåer.

Skellefteå Kraft har haft årliga miljardinvesteringar och kommer även fortsättningsvis att hålla en hög investeringstakt. En eventuell mindre höjning av uttaget till kommunen kommer inte att äventyra bolagets möjligheter till investeringar eller på något sätt förändra deras affärsmässiga inriktning. Kulturhuset i sig är ju en expansiv investering som genomförs för att öka attraktionskraften och tillväxten för Skellefteå.

Skellefteå kommun investerar under en femårsperiod mest per invånare jämfört med alla andra svenska kommuner, oavsett investering i kulturhus eller inte. Kommunen investerar bland annat i nya och ombyggda skollokaler för närmare 1,5 miljarder kronor.

Vi investerar också i en ny vattenförsörjning på över 600 miljoner . Utöver detta genomförs årligen reinvesteringar och nyinvesteringar i infrastruktur (gator, vägar, broar, cykelbanor, parker, belysning, med mer) som vissa år uppgår till över 500 miljoner kronor

Lorents Burman, Kommunalråd, Skellefteå kommun