Då var det dags igen. Ännu ett kommunalt byggprojekt i Skellefteå som inte klara att hålla budget. Bygget av Sara Kulturhus spräcker den beräknade budgeten. Frågan är: hur länge kan man tillåta ansvarsfrihet? Någon måste ha det övergripande ansvaret, när i stort sett alla byggen i kommunen blir våldsamt dyrare. Vem har i sin tur ansvaret när skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen inte får tillräckligt med skattemedel för att med värdighet kunna sköta det som en kommun har det övergripande ansvaret för?
Nästa fundering blir en fundering som bör få ett svar. Skellefteå kommun kommer, enligt kommunens ekonomichef, att låna en ansenlig summa pengar, närmare 2,6 miljarder kronor som några år senare är uppe i den fashionabla summan av 6 miljarder lånade kronor.
Är detta pengar som ska täcka flertalet spräcka budgetar i byggprojekt? Eller är det pengar till skola, barn-och äldreomsorg? Tyvärr tyder ingenting på att man kommer att bistå med mer pengar till dessa områden, snarare väntar neddragningar som beror brist på pengar. Så vad ska dessa extra pengar användas till?
Lennart Gustavsson, Tuvan
Svar direkt
Tack för ditt engagemang. Just nu har kulturhusprojektet en något för hög investeringskostnad, cirka 9 miljoner kronor, i förhållande till den totala budgeten på 600 miljoner kronor. Detta är dock bara en prognos i ett projekt som löper ända fram till 2021. Det är därför alldeles för tidigt att säga om budgeten kommer att hålla eller inte. Vi kommer att informera fortlöpande om detta och våra andra projekts utveckling.
Du beskriver också att ”i stort sett alla byggen i kommunen blir våldsamt dyrare”. Det stämmer inte. I den senaste delårsrapporten redovisar vi 33 större investeringsprojekt i kommunkoncernen, tre av dessa kommer att redovisa mindre avvikelser. 13 av projekten lämnar överskottsprognoser och övriga ligger i linje med budget. Om det händer saker i ett enskilt projekt som gör att budgeten riskerar att överskridas så omprioriterar vi snabbt våra stödresurser för att lösa problemen.
Du anger att kommunen kommer att öka sin låneskuld till 6 miljarder kronor vilket inte stämmer. Fram till 2024 kommer låneskulden att öka till 2,9 miljarder. År 2024 planerar vi att börja amortera på den låneskulden. Trots detta kan kommunen hålla en god soliditet på minst 60 procent, en hög siffra i ett nationellt perspektiv.
Kommunen lånar aldrig pengar för att finansiera den löpande verksamheten. Den finansieras av de löpande intäkter som årligen kommer in till kommunen. Vi kan konstatera att Skellefteå kommun idag satsar 82 procent av skatteintäkterna på vård, skola och omsorg, mer än många andra kommuner. De medel som lånas, används som en mindre delfinansiering av de investeringar som genomförs.
Alla Sveriges kommuner står i dag inför stora omställningar. Andelen barn, unga och äldre ökar samtidigt som vi som ska försörja dem blir allt färre, vilket innebär lägre skatteintäkter och ökade kostnader. Samtidigt växer Skellefteå vilket kräver fortsatta investeringar. Det handlar alltså om att gasa och bromsa samtidigt.
Lorents Burman (S), kommunalråd