Anna Karin Hatt.
LRF väljer att utse en före detta toppolitiker och tillika tidigare minister till vd. Egentligen är det väl inte min sak att kommentera den här frågan, jag lämnade LRF 1995 och har väl aldrig reflekterat över att återinträda. Som organiserad EU-motståndare så blev det omöjligt att vara medlem.
Men med god kännedom om den svenska bondefackliga rörelsens historia, så är det helt unikt att utse en före detta minister till VD. Det innebär en total politisering av LRF, med en nära anknytning till Centerpartiet. För man kan väl utgå ifrån att Anna Karin Hatt har kvar sitt medlemskap i Centern.
Den svenska fackliga och ekonomiska bonderörelsens fäder betonade den politiska neutraliteten. Det främsta exemplet på detta var när de bondekooperativa företagens dåvarande topporgan Sveriges Lantbruksförbund skulle utse ny vd 1955. Valet föll då på en byråkrat, överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen Curt W Curtman. En total motsatts till när det nutida LRF utser Anna Karin Hatt.
En annan sak som tungt belastar Hatt är hennes tidigare engagemang i Svenskt Näringsliv. Föregångaren till Svenska Arbetsgivareföreningen som utvecklades under 1970-talet till att alltmer bli storfinansens propagandaorgan. Man torgförde extremt marknadsliberala lösningar som väl knappast på något sätt har gynnat landsbygdsbefolkningen.
Jag riktar mig till LRF:s styrelse med följande uppmaning: gör om gör rätt!
Jörgen Brännström, Västra Vallen