Fler lektionstimmar skulle förbättra elevernas hälsa, menar skribenten. Foto: Anders Wiklund/TT.
. Det står tydligt i syftet att skolan inte i första hand ska försöka få eleverna att bli mer fysiskt aktiva, utan framförallt ge dem kunskaper om hur man bäst utvecklar sin kroppsliga förmåga. Ämnet idrott och hälsa har ett kunskapsuppdrag.
Susanne Nyström skriver i sin ledare den 16 marsatt syftet med ämnet idrott och hälsa är deltagandet i sig och jämför med teoretiska ämnen där resultaten är det primära.
I nästan alla kunskapskrav i ämnet idrott och hälsa ska kvalitén på elevens förmåga bedömas, om den utförs exempelvis till viss del, relativt väl eller väl. Visst är deltagandet viktigt och en förutsättning för målet; utvecklandet av förmågor.
I ämnet finns ett tydligt hälsouppdrag, bland annat att elever ska lära sig att planera, genomföra och utvärdera sin egen träning. Susanne Nyström anser att fler timmar i ämnet idrott och hälsa inte är lösningen på barns försämrade hälsa. Jag, som är lärare i idrott och hälsa vid Bolidenskolan, påstår att just det är lösningen.
Gympalärare fanns på 1980-talet, men sedan 1994 är vi lärare i idrott och hälsa. Jag vet att det finns lärare som fortfarande mäter, där bollspel dominerar, där individanpassningarna är få och visst önskar jag att det inte vore så.
Som lärare tänker jag att det borde vara en skolledarfråga om läroplaner inte efterföljs. Varför istället döma ut en hel yrkeskår? Vi är många lärare som i flera år jobbat med det nytänk som Susanne efterlyser, alltså att flytta fokus från tävlingsmoment och prestation till lek och rörelse. I mitt fall 14 år utan skyttekung.
Åsa ErikssonBoliden