Arkivbild: Roine Sandlén
Är det avsaknad av kompetens som är kommunens fattigdom?
Ansvaret för vård och omsorg har överförts till anhöriga, som jobbat och jobbar gratis dygnet runt, året om. Trots stora uppoffringar från anhöriga tuffar besparingståget inom äldreomsorgen vidare år ut och år in.
Det skulle vara stor glädje för oss om skattepengarna användes till kostnader som gynnade kommunmedborgarna bäst och att vi slapp uppleva nedrustningen av vår en gång fantastiskt välskötta kommun med värdig och trygg omsorg för våra äldre.
Just nu deltar Arvidsjaurs kommun i ett projekt där anhöriga ska belastas med ytterligare ansvar och vi som behöver samhällets omsorg sätts på nya undantag.
Vi ska utrustas med iPads, GPS och kameraövervakas. Anhöriga ska sköta ansvaret.
Det viktigaste vi gamla och sjuka behöver är mänsklig kontakt och trygghet dygnet runt. Vi ska inte behöva vara ensamma med utrustning vi inte förstår att använda, när vi är rädda och otrygga.
Det vi mest av allt behöver är mänsklig kontakt. En person som kan röra vid oss, säga ett vänligt ord och kanske ge oss en klapp på kinden.
Flertalet av oss cirka 1 700 gamla och sjuka Arvidsjaurbor är inte längre rädda för att dö, men vägen dit ter sig mer än skräckfylld.
Boende i hopplöshetens kommun
Svar direkt
Arvidsjaurs kommun har en mycket hög kompetens inom många olika områden, där råder ingen fattigdom.
Däremot är vi fattiga på skatteintäkter i tillräcklig omfattning vilket i sin tur beror på det minskade antalet innevånare i kombination med de senaste årens regeringspolitik. Vi åläggs allt större ansvarsområden utan att det följer med några ekonomiska resurser från staten.
Socialnämndens arbete med vård och omsorg omfattar många delar, inte bara det som i dagligt tal kallas vårdplatser på våra boenden. Under de senaste åren har vi av penningbrist tvingats göra nedskärningar som gjort att vi inte kunnat erbjuda lika mycket insatser som tidigare. Naturligtvis upplevs dessa neddragningar som en försämring. Är vi vana med att åka Rolls Royce och sen blir erbjuden en betydligt enklare bilmodell, så upplevs det negativt.
Faktum kvarstår dock att ingen blir lämnad i sticket eller sätts på undantag utan vi gör vad som är möjligt inom den tilldelade ram vi får av kommunfullmäktige.
Det finns ingen anledning att känna sig skräckslagen eller känna hopplöshet.
Det som händer är att socialnämnden tittar på vad som är möjligt att förbättra, t. ex genom att utnyttja modern teknik. Vi deltar nu i projektet ЃhRemodemЃh som kan medverka till att få en tätare tillsyn nattetid. Med hjälp av en takmonterad kamera riktad mot sängen kan den aktiveras på de tider den boende själv har bestämt. Det innebär att den boende inte behöver blir störd i sin nattliga sömn om bilden visar att personen ligger tryggt i sin säng. Om sängen är tom larmas personal omgående och går in i bostaden för att se över situationen och vidta eventuella åtgärder. Vi vill på ett kostnadseffektivt sätt utnyttja tekniska möjligheter att underlätta för både boende, anhöriga och personal. GPS-klockorna kan ge oss bättre förutsättningar att snabbt hitta en förvirrad person som inte hittar hem. Vad gäller Ipads så är det våra anställda som personliga assistenter som får en bättre möjlighet att hålla kontakt med sin arbetsledning och omvänt. Vi kan på detta sätt spara in en arbetsledartjänst inom avdelning AFF Det är alltså inte de anhöriga som utrustas med varken Ipads, kameror eller GPS. De anhöriga kommer inte att ansvara för denna teknikutrustning. Genom utnyttjande av modern teknik kanske vi kan ha ekomomiska möjligheter att behålla alla värdefulla händer i vården.
Vi behöver göra allt detta och mycket därtill för att även i fortsättningen kunna känna trygghet inför vårt åldrande. Trots allt är vi lyckligt lottade som bor i Arvidsjaur med all den omsorg och omtanke vi har möjlighet att få del av även när resurserna har krympt.
Som socialnämndens ordförande har jag vid upprepade tillfällen betonat hur viktiga alla anhöriga är och att vi är dem stor tack skyldiga.
Ylva Stråhle Andersson
Ordförande, Socialnämnden