I min insändare angående tillgång till akutvård vid boenden i Skellefteå som publicerades 2016-04-05ställde jag två konkreta frågor till vårdgivarna:
Vilka riktlinjer gäller idag vid äldreboenden när det gäller tillgång till akutvård vid misstänkt stroke?
Varför krävs det påtryckningar från anhöriga för att de äldre ska få den vård de har rätt till?
Ingen av dessa frågor har ens berörts i svaret från Ejja Häman Aktell, chef för äldreomsorgen.
Från Ejjas svar: ”När en person hastigt försämras i sitt hälsotillstånd används ett beslutsstöd som underlättar bedömning och ger stöd för att avgöra var den fortsatta vården bäst kan erbjudas.”
Replik: Min första fråga gällde just innehållet i beslutsstödet. Kenneth Fahlesson, du som är ordförande i Socialnämnden, kan du se till att det kommer svar på hur riktlinjerna i beslutsstödet ser ut. Det är viktigt information för medborgarna som rimligtvis inte kan vara sekretessbelagd.
Här har beslutsstödet i två fall av misstänkt stroke lett fram till att patienterna inte fick någon undersökning och vård förrän anhöriga agerat och med tre timmars fördröjning. Den generella riktlinjen är att man ska ringa 112 direkt vid misstänkt stroke Varje sekund räknas.
Från Ejjas svar: ”Som närstående har man rätt att känna delaktighet, bli sedd, hörd och respekterad. Vi ber uppriktigt om ursäkt om vi inte lyckats fullt ut med detta.”
Replik: Det är svårt att ta en ursäkt från de ansvariga för vårdgivarna på allvar då man inte besvarar konkreta frågor utan bara levererar floskler och hävdar att allt har hanterats på rätt sätt.
När det gäller vårdpersonalen som arbetar närmast de boende har jag däremot bara positiva erfarenheter. Trots underbemanning och låga löner gör de ett fantastiskt jobb.
Pär Sundkvist, Stockholm