Varför så helt olika bedömning vid namnpublicering?

En ung man blev misstänkt för terrorplanering i Sverige eller för samröre med terrorgruppen Daesh.

Foto: Adam Ihse/TT.

Foto: Adam Ihse/TT.

Foto: Foto: Adam Ihse/TT.

Not Found2015-12-08 19:55
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

All svensk media utan undantag hängde ut honom med namn och bild i samband med nyhetsrapporteringen.

Vad har det välutbildade mediefolket gjort av yrkesetiken? Kom ihåg att killen var bara misstänkt! Motiveringen från media då var att det ”stort allmänintresse”.

Förra veckan åtalades två män i Göteborg för att i en terrorklassad organisation deltagit i barbariska och grymma avrättningar av civila i Syrien.

Deras deltagande finns dokumenterat i en video där dessa två män både syns och hörs. Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström anser det styrkt att de två åtalade männen från Göteborg varit med vid dödandet av två personer.

Göteborgarna omnämns i media som 30- respektive 32 åringen. Samma media som hängde ut en misstänkt man från Boliden har nu helt tappat sitt intresse för allmänintresset. Wow!

Lahcene Chellig

Skellefteå

Svar direkt

Juridik och journalistik är inte samma sak. Det är inte domstolarna som avgör när och om vi namn- och bildpublicerar någon.

Publiceringsbeslut bygger på det underlag som föreligger för stunden. I Bolidenfallet visste vi att Säpo hade höjt terrorhotnivån i Sverige från tre till fyra på den femgradiga skalan.

Vidare så visste vi också att Säpo jagade en man som var misstänkt för förberedelse till terroristbrott.

I fallet i Göteborg handlar det om en pågående rättsprocess, vilket är skillnad.

Varje publiceringsbeslut är unikt och därför kan man inte dra slutsatser om hur man borde agera med stöd i hur man agerat i ett helt annat fall.

Marcus Melinder

tf ansvarig utgivare

Norran

undefined
Foto: Adam Ihse/TT.