Norran publicerade den 13 mars 2017 en artikel om en person på ett äldreboende som drabbades av en stroke och där ambulans tillkallades först när en anhörig kom till boendet flera timmar senare.
Detta var inte någon engångsföreteelse.
När min mor drabbades av en misstänkt stroke 2015 på ett boende i Skellefteå fick hon heller ingen undersökning eller vård initialt. En läkare på vårdcentralen som aldrig hade träffat henne beslöt per telefon att ingen åtgärd skulle vidtas – hon skulle äta frukost som vanligt.
Först efter att min bror agerat kom min mor in på sjukhuset, efter cirka tre timmar. Personal på boendet meddelade att de inte hade mandat att ringa 112 och om beslutet skulle ändras fick min bror själv tala med läkaren. Den generella riktlinjen är: ”Varje sekund räknas om en person drabbas av stroke. Tveka inte att alarmera och ringa efter ambulans.” www.stroke.se.
Vid ett möte som jag och min bror hade med ansvariga för vårdgivarna efter händelsen hävdade man att inga fel hade begåtts. Vårdgivarna försöker uppenbarligen undvika att belasta sjukvården med patienter från äldreboenden. De boende förlorar grundläggande medborgerliga rättigheter. Om inte min bror tryckt på hade vår mor inte ens fått någon undersökning vid misstänkt stroke.
På mötet deltog chefsläkarna Ulf Oscarsson, Sonja Sundquist, medicinskt ansvarig sjuksköterska Louise Lundholm samt socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson. Man meddelade att det inte skulle göras någon Lex Maria anmälan.
Frågor till vårdgivarna:
Vilka riktlinjer gäller idag vid äldreboenden när det gäller tillgång till akutvård vid misstänkt stroke?
Varför krävs det påtryckningar från anhöriga för att de äldre ska få den vård de har rätt till.
Pär Sundkvist, Stockholm
(Skribenten önskar kontakt med personer som har likartade upplevelser. Norrans insändarredadaktion kan förmedla kontakten, mejla insandare snabel-a norran.se)
Svar direkt
De mest sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad och sammanhållen vård och omsorg.
När en person hastigt försämras i sitt hälsotillstånd används ett beslutsstöd som underlättar bedömning och ger stöd för att avgöra var den fortsatta vården bäst kan erbjudas.
Syftet med beslutsstödet är att bedömningen ska bli strukturerad, underlätta kommunikation med läkare och att personen erbjuds bästa möjliga vård och behandling på sjukhus eller i hemmet. Ställningstagandena är alltid individuella.
Som närstående har man rätt att känna delaktighet, bli sedd, hörd och respekterad. Vi ber uppriktigt om ursäkt om vi inte lyckats fullt ut med detta.
Ejja Häman Aktell, Chef äldreomsorgen