Malmfälten är en del av Sverige med en mineraltillgång som i berg är förankrad. En tillgång som inte bara väcker känslor utan skapar konflikter mellan parter med olika intressen och funktioner i fråga. En fråga mellan stora, starka parter med mineralutvinning och lönsamhetstänkande som huvudmål, lagstöd som grund, förankrad med avtal mot parter, ofta mindre, svagare med helt andra intressen som grund. I Kiruna och Gällivare kommuner pågår nu unika samhällsomvandlingar.
Vems intressen väger tyngst ?
En omfattande fråga som inte enkelt finner ett enigt svar.
Ofta arbetar man enligt någon form av modell förankrad att på bästa sätt hantera olika intressen.
Saknas en modell riskerar konfliktnivån att växa, vilket kan skapa negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen såväl lokalt som högre upp i samhällsstrukturen. Redan nu visar det bland andra och den sk Malmfältsgruppen med ledande företrädare av centrala intressen att det finns olika syn på hur sakfrågorna ska lösas. I vissa fall saknas det lösning. Följande exempel antyder om detta.
Bostadsminister Attefall framträder i ersättningsfrågan med att säga, vi måste alla fundera och hjälpas åt för att hitta en fungerande lösning.
Villaägarnas representant, chefsjurist Ulf Stenberg tycker inte statens eller regeringens företrädare hanterat ersättningsfrågan seriöst och hotar med att pröva frågan om så kräver på Europa nivå i EU domstolen.
Är det möjligt att särbehandla
När LKAB VD Aaro nyligen uttalade sig om individuella lösningar för ekonomiskt svaga hyresgäster, vilka inte förmår klara boendekostader i nyproduktion avser han tillämpa en särbehandlande tanke istället för ett likabehandlande.
I redan inlösta villor i Malmberget är det känt att medborgare protesterat och vägrat initiala ersättningserbjudanden från LKAB. De har tom varit beredda som enskilda eller gemensamt med andra ta juridisk strid om detta. När sådana processer har inletts och riskerat fördjupa konfliktnivån har nya ekonomiskt förmånligare villkor erbjudits villaägarna.... lite av modellen....den som ger sig får se sig besegrad.
Är en generell modell lösningen?
Jag menar att man bör om inte måste hitta en generell modell på den problematik som råder och tillvarata breda intressen.
Därför har jag presenterat en modell i en artikel i Piteå tidningen, debatt den 2013-09-04 samt i Norrbottens kuriren som bygger på en subvention till drabbade medborgare och en finansierad sådan genom en kapitalavkastning under 20-30 års övergångs-, omställningsperiod till huvudman.
Samtliga parter vinner på en sådan modell som dessutom frigör LKAB och andra huvudaktörer från nuvarande och svårhanterliga problematik, genom att ett nytt huvudmannaskap tar över i delar av den känsliga stadsomvandlingen.
Jerry Nilsson, Gällivare