I filmen ”Three billboards outside Ebbing, Missouri” får Frances Mc Dormand gestalta mamman till en ung flicka, som våldtagits och dödats, men där den lokala polisen gjort lite eller ingenting för att klara upp det vidriga brottet. Men mamman ställer dem till svars genom jättelika plakat som väcker stor uppmärksamhet.
Det är en välspelad film med bra manus. Den har vunnit flera pris och förtjänar många besökare.
Men recensenten Miranda Sigander, anser att en av poliserna ges ”alldeles för stort utrymme” (Norran 12 januari).
Hon störs av att manusförfattaren och regissören Martin McDonagh ”predikar alla människors inneboende godhet; bara man är lite snäll mot den elake mobbaren …”
Denne mobbande, rasistiske polis slipper dock inte alls så lindrigt undan. Priset för insikten blir svåra brännskador efter att den alltmer desperata mamman kastat brandbomber in i polisstationen.
Kan vi män förändra vår ibland så vårdslösa inställning till kvinnors kamp för rättvisa och lika villkor även i samlivet? Jo, rimligen.
För några veckor sedan tog jag utifrån en annan film upp hur många yngre människor slösar bort sin potential på exempelvis drogmissbruk och kriminalitet.
”Three billboards” är också tänkvärd. Den visar, om än inom den begränsade ram som en film alltid erbjuder, på hur destruktiva värderingar faktiskt kan förändras till det bättre.
I slutscenen åker mamman och den dittills så nonchalante polisen i väg på gemensam jakt efter dotterns mördare.
Stefan Holmberg, Skellefteå