Skadlig skala. Kalhyggen är inte bra för växtlighet, djurliv och klimat, menar skribenten
Landets skogsägare är ansvariga för tillväxt, skötsel och brukande i praktiskt och ekonomiskt syfte, som bank för Sveriges välstånd. Allt väldigt bra skildrat i Norrans skogsbilaga den 17 oktober.
Det fick en fortsättning av Pär Lärkeryd, vd för Norra Skogsägarna, i NV den 21 oktober. Han hävdade att jämställdhet är en del i en hållbar utveckling för ett hållbart skogsbruk. Han efterlyste att fler engagerar sig, kvinnor och män, för att uppnå ökad insikt, kunskap och utbildning för utveckling av vad skogen kan ge.
Vad skogen var, är, och blir.I slutet på 1900-talet hade Sverige en skog som var fulländad i storlek och antal. Då var det inte så stor efterfrågan på skog, men det fanns bestämmelser, skogsförvaltningar och personal som stämplade den skog som skulle avverkas och de följde andra skyddsdirektiv som betytt så mycket för tillväxt.
Många skogsägare brukade sin skog förståndigt med många, lämpliga hyggen. Men sedan rasade bestämmelser och rovdriften tog fart. Först utan att skydda skogsfåglarnas spel- och parningsplatser. Sedan som skövling av skog på stora markområden med kalhyggen, som skadligt påverkar växtlighet, djurliv och klimat.
Rovdrift och skövlingfår även andra följder. All markvegetation med buskar och plantor för bär påverkas. På en del tidigare bärställen har det mesta av hallon, blåbär, lingon och hjortron försvunnit. Förändringarna, som upptorkning, drabbar även små kryp på marken, fåglar och annat vilt.
För en del av dessa ger små hyggen bättre matplatser och skydd. Stora hyggen kan inte ge samma skydd utan orsakar även många vindfällda träd.
Dagens regler gör det möjligt för skogsbolagen att sälja avverkad skogsmark eller byta till sig avverkningsbar skog, allt för att göra det möjligt för dess lastbilskaravaner att fortsätta frakta ”tandpetare” till massaindustrin.
Thure Lundström, Skellefteå