Riksdagspartierna vill införa ett tredje juridiskt kön i Sverige. Det skulle innebära ett rättsligt erkännande av icke-binära personer som inte definierar sig som kvinna eller man.
Men varför bara tre kön? Det tycker jag är trångsynt, fördomsfullt och nästan rasistiskt. Visserligen skapades vi bara till man och kvinna - men utvecklingen går ju (ursäkta) framåt.
Jag har ett genialiskt förslag som skulle skapa större mångfald och frihet. Ur administrativ synpunkt är namnet på kön uppbyggt av tre bokstäver h-n. Första och sista bokstaven är obligatorisk.
Sedan kan alla ges full frihet att lägga till mittenbokstaven i ”h-n” allt efter läggning och utan några fördomar.
Benämningen skulle då till exempel bli: Han, hen, hin, hon, han och hön. Vi har ju fått lära oss att en människas kön inte sitter i det yttre utan i det inre.
Då ska inte stat eller landsting göra könsbestämning och samtidigt skulle stora summor sparas till angelägnare sjukvård.
Det ligger symbolik i att själv få välja mittenbokstaven, den inre. släpp fram: hen, hån och hin. Är vårt folk redo att släppa loss?
Att slita sönder och vandra bort från skapelsens band och bojor.
Även kyrkan i vårt land sjunger med i frihetssången. I en tv-sänd gudstjänst var budskapet: Du är Fri, du är fri att tro vad du vill. Du är fri, du är fri att älska vem du vill.
Är det vi nu ser runt omkring oss, i vårt land och bland vårt folk, en vandring mot en paradisisk tillvaro? Mot en värld där solen alltid lyser och lyckan alltid ler?
Om inte, vari sitter felet?
George Norlin Åbyn