Jag missunnar ingen en högre lön, men man bör ju få något för höjningen. Hur är det med den saken?
För företagen
Producentpriserna har, enligt SCB, stigit med 2 procent per år sedan 2005. Lönerna har stigit med 3,4 procent.
Det betyder att sedan 2005, har den svensktillverkade inflationen varit 2/3 av löneökningen.
Exportpriserna bara ökat med en procent, enligt SCB. Detta har naturligtvis påverkat företagens lönsamhet.
För några år sen kostade euron 10,50 kronor och nu 8,50 kronor. Den förändringen har rimligen påverkat företagens tillverkningsvolymer .
För privatekonomi
Efter intensiva förhandlingar får vi en löneökning på säg tre procent. Av dessa går 1/3 till ökad kommunalskatt. Kvar blir två procent som lagom räcker till den svensktillverkade inflationen. Och till Riksbankens inflationsmål.
Att låg växelkurs och låg ränta gör att KPI nu är nära noll är ju bra. Men om kronan försvagas med exempelvis en krona mot euro och dollar, vad blir KPI då? Hög KPI betyder inflation. Och mer än inflationsmålet två procent , då är ekonomin överhettad och ska bromsas med högre ränta och då stiger KPI ett hack till.
Apropå Inflationsmålet två procent. Det betyder att de pengar, vi sparar när vi är 40 år har tappat halva sitt värde när vi ska ha dem vid 65.
För kommuner och landsting(K+L)
För enkelhetsskull räknar jag på dem tillsammans.
Säg att hela den svenska arbetskraften består av Apersoner och att medellönen till dessa personer är Bkronor det vill säga utbetalt belopp +innehållen skatt.
Om vi räknar med en löneökning på tre procent för alla ökar den totala lönesumman med Ax Bx 0,03. Kronor.
Kommunalskattebeloppet blir en knapp tredjedel därav.
Eftersom en knapp tredjedel av arbetskraften jobbar i kommuner och landsting blir lönekostnadsökningen lika stor som inkomstökningen.
Men på den summan skall betalas arbetsgivaravgift som är 32 procent. Pengar till den svensktillverkade inflationen finns inte .
Verksamheten är personalintensiv och många delar kan över huvud taget inte rationaliseras, som blöjbytentill exempel. Som lök på laxen har vi pensionsskulden, som uppstått som del av tidigare års sparprogram.
Att spara två procent på personal blir 30 000 arbetslösa.
Kommunalskatten var 1934 till 1950 ungefär tio kronor. Steg sedan för att 1984 nå nuvarande nivå.
Summa
Ökade löner, med exempelvis tre procent, ger en svensktillverkad inflation på två procent.
Det påverkar exportmöjligheterna negativt, ger personalminskning
Det ger ingen privatekonomisk fördel.
Kommuner och Landsting måste spara, två procent kan motsvara 30 000 jobb.
Jan Torgny, Örebro