Vad blev vinsten av flytten från Skellefteå till Umeå?

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Foto: Norran

Not Found2018-04-24 06:59
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
SAMSUNG CSC
SAMSUNG CSC

Den 19 mars 2015 kom det tråkiga beskedet att delar av hjälpmedelslagret i Skellefteå skulle flyttas till Umeå.

13 tjänster försvinner från Skellefteå - när centrallagret för Hjälpmedel Västerbotten flyttar till UmeåCentrallagret lämnar Skellefteå

Orsaken var att lokalerna i Skellefteå var för trånga och att det inte fanns någon mark att bygga ut på. En vecka senare erbjöds Skellefteå kommun att köpa halva lasarettstomten.

Av 25 tjänster flyttades 15 till Umeå. Ingen från Skellefteå nappade på erbjudandet att flytta med till Umeå.

I dagsläget finns nio hjälpmedelstekniker och tre hjälpmedelskonsulenter i Skellefteå. En av de tre konsulenterna ska sluta och då flyttas hens tjänst till Umeå.

Mina frågor är:

Vad blev det ekonomiska resultatet av flytten?

Var lokalerna i Umeå mindre än de i Skellefteå?

Söker nämnden nya och större lokaler i Umeå?

Hur blev arbetsmiljön när pallstativen togs bort med följd att hjälpmedlen numera ligger på golvet?

Om svar anhålles av ordföranden för Nämnden för funktionshinder och habilitering Kenneth Andersson och av förste vice ordförande Carin Hasslow.

Tage Ljungholm, Skellefteå

Svar direkt 1 ( ett kortare svar har publicerat i papaperupplagan)

Som insändaren berör så beslutades det under 2015 att påbörja ett strukturarbete inom samtliga hjälpmedelsverksamheter i Västerbotten. Utgångspunkten för arbetet var att se över alla kostnader så vi ekonomiskt skulle ha möjlighet att över tid säkerställa en bra och effektiv hjälpmedelsverksamhet på tre orter i länet, Skellefteå , Lycksele och Umeå. Och där vi i sin tur kunde säkerställa en hög servicegrad, ambitionsnivån och utbud av hjälpmedel gentemot brukare/patienter eller mot länets kommuner och landstingets egna verksamheter.

Därför var det politiska uppdraget tydligt, att strukturarbetet inte skulle innebära minskad utbud och service för den enskilda brukaren/patienten, utan istället skulle inrikta sig på att se över kostnaderna när det gäller transporter, administration och lokalytor. Detta innebar för verksamheten i Skellefteå att det så kallade försörjningsförrådet till länets hjälpmedelsverksamheter flyttades tillbaka till Umeå.

Detta ska dock poängteras att det inte ska blandas ihop med det lokala hjälpmedelsförråd som idag finns kvar i Skellefteå, och som har den viktiga uppgiften att dagligen försörja den norra länsdelen med hjälpmedel.

Om vi idag ser till resultatet av strukturarbete så kan vi konstatera att vi genom att minska transporterna och omlastningarna i länet, att minska köp av externa tjänster, att forma effektivare administration, samt att minska hjälpmedelsverksamheternas totala lokalbehov så har driftskostnaden kunna minskas med ca: 5 Mkr.

På frågan om storleksjämförelser på lokaler som insändaren tar upp så är de ny lokaler som försörjningsförrådet har Umeå något större än i Skellefteå. Men ser man till kostnaden för de lokalytor som tidigare nyttjades på de tre orterna i länet så har det sammantaget skett en minskning av lokalytorna både i Umeå, Skellefteå och Lycksele.

Mot den bakgrunden så är svaret nej på frågan om nämnden söker större lokaler i Umeå.

När det gäller lokalerna som hjälpmedelsverksamheten använder sig av i Skellefteå så pågår det, inom ramen för den miljardsatsnings som ska görs på sjukhuset i Skellefteå, en översyn av hur sjukhusets samtliga lokaler i Skellefteå ska nyttjas för framtida behov. Det innebär att för närvarande används både hyllor och golvyta för lagring av hjälpmedel. Där kommer en slutlig anpassning att ske när lokalfrågorna för hela sjukhusområdet har planerats och beslutats.

I övrigt finns inga förändringar av bemanningen planerad i Skellefteå. Beträffande teknikertjänsterna så är de beroende på vilka uppdrag som Hjälpmedel Västerbotten får eftersom dessa tjänster är intäktsfinansierade. Så ökar uppdragen så kan också bemanningen utökas. Det gäller vid samtliga hjälpmedelsverksamheter i länet.

När det gäller arbetsmiljöfrågan så pågår det ständigt ett systematiskt arbetsmiljöarbete, där det bedrivs ett aktivt förbättringsarbete inom alla arbetsplatser med fokus på att Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare och en hälsofrämjande arbetsplats.

Kenneth Andersson (S), ordförande, Nämnden för funktionshinder och habilitering, Västerbottens läns landsting.

Svar direkt 2

”För att undvika utbudsbegränsningar och säkerställa att serviceutbudet fördelas jämlikt i länet” beslöt nämnden för funktionshinder och habilitering den 17 mars 2015 att strukturella förändringar skulle ske så att verksamheten hjälpmedelslagret i Västerbotten flyttades från Skellefteå till Umeå.

Det skulle bli mindre transporter och även ekonomiska fördelar med en stordrift, bland annat i den interna hanteringen - större effektivitet och mindre kommunikationsvägar.

Flytten skulle påverka personalen men inte patienterna utlovades.

Jag reserverade mig mot beslutet och menade att detta inte bekräftar att detta skulle gagna landstingets ekonomi och länets patienter.

Någon redovisning av den påstådda besparingen har inte visats.

Carin Hasslow (L), vice ordförande, nämnden för funktionshinder och habilitering, Västerbottens läns landsting

Läs mer om