Jag har med intresse följt Norran´s granskningar av kommunens grava verksamhetsbrister och det är verkligen inte en dag för tidigt att Norran tagit detta initiativ och ansvar. Jag hoppas att det kan få ett igång ett engagemang bland kommunmedborgarna och en insikt i att vi har en kommun som i många stycken missköts å det grövsta av politiker och tjänstemän.
Toppen av detta isberg av misslyckande är väl ändå när de högre tjänstemännen och kvinnornas löneutveckling i kommunen blir redovisade!
En utveckling som 2014 – 2017 givit dessa personer en löneutveckling som snittar 6% per år (2014-2017) eller ungefär 2,5 ggr. löneutvecklingen i landet i övrigt. Jämförelsetalen är hämtade ifrån Medlingsinstitutets statistik för motsvarande period och Norrans redovisning av de 20 högst betalda tjänstemännen i kommunen. (10 februari 2018).
Och då undrar man ju vad det är som belönas, knappast överskridna budgets eller oförmåga att leda och ha kontroll över projekt i alla fall.
I Sverige har man sedan många år tillbaka tagit ett gemensamt ansvar mellan parterna på arbetsmarknaden, på så sätt att man utgår man ifrån ett s.k. märke eller ett samhällsdimensionerande utrymme.
Men det verkar ju inte vara fallet inom vår kommun i alla fall.
Så frågan kvarstår: Vad är det som bestämmer löneutvecklingen i kommuntoppen?
Undrar mer beskattad än uppskattad pensionär
Svar direkt
Jag håller helt med dig om att medias granskande roll är grundläggande för ett demokratiskt samhälle och med det följer också ett ansvar. Som kommun ska vi alltid göra allt vad vi kan för att vår verksamhet ska kunna granskas.
Med det förhållningssättet kommer vi att lära oss av varje process oavsett om vi ibland kan tycka annorlunda eller ha invändningar mot det som skrivs. När media granskar oss levererar vi ofta mängder av efterfrågade dokument och underlag. Allt detta återges inte i artiklarna och det har vi full förståelse för.
Det är inte enkelt att prioritera och ha kunskap om vilken information som är viktig för att få en rättvisande helhetsbild.
Journalistiken ska vara kritisk i sin inställning till privat och offentlig maktutövning och vi ska alltid se kritik som möjligheter till utveckling.
Eftersom Norran under senare tid har granskat några av Skellefteå kommuns bygg- och underhållsprojekt förutsätter jag att insändarens kritik främst gäller denna verksamhet.
Skellefteå kommun investerar just nu för drygt 1 miljard årligen. Det handlar exempelvis om investeringar i ny vattenförsörjning, skolor och nya bostadsområden.
Av de större investeringsprojekten (>20 mnkr) som färdigställdes under 2017 blev det sammanlagda utfallet ett överskott på nästan 16 miljoner kronor.
Två av projekten redovisade ett mindre underskott jämfört med budget. Av pågående större investeringsprojekt har samtliga utom ett en prognos som pekar på ett utfall i linje med budget.
Det som avviker är skolprojektet ABK (Anderstorp, Balder och Kaplan), vars avvikelser vi tidigare har redogjort för. Det handlar bland annat om förändringar för att kunna klara ett ökat behov av elevplatser, tillgänglighetsanpassningar etcetera.
År 2017 pågick det också cirka 850 underhållsprojekt. Den totala kostnaden för det planerade och löpande underhållet understeg budget med cirka 16 miljoner kr.
Vi har en underhållsplan och den är ett riktmärke, men för att vara kostnadseffektiva behöver vi kunna prioritera och vara flexibla över tid.
Om vi t ex under en åtgärd upptäcker ett annat problem tar vi hand om det när vi ändå är på plats. Om vi inte gjorde så skulle underhållsarbetet bli väsentligt dyrare. Mindre akuta åtgärder flyttas då fram i tiden.
Skellefteå kommuns löneutveckling utgår från en individuell och differentierad lönesättning. Avtalen omfattar samtliga medarbetare i Skellefteå kommun. De siffror som vi redovisat för kommunens 10 högst avlönade visar på löneökningar mellan 2,2 och 4,4 procent i snitt per år.
För vissa chefer har bland annat uppdraget och ansvaret ökat i omfattning vilket påverkat lönen. Löneökningarna gäller för åren 2013-2019, d v s ej åren 2014-2017 som redovisades i tabellen.
Korrekta årsangivelser kunde utläsas i nämnda artikel 10 feb 2018.
Kristina Sundin Jonsson, kommunchef, Skellefteå kommun
Löner: Så mycket tjänar kommunens chefer