Lärresan i all ära, det är en jättefin tanke, men man kan inte lova guld och gröna skogar utan resurser att genomföra allt.
Jag upplever att bemanningen inom äldreomsorgen i Skellefteå är så låg att personalen bara hinner med att ge våra boende hjälp med det absolut väsentligaste, det vill säga äta sova och gå på toaletten.
Däremellan ska allt administrativt arbete skötas, samt köksarbetet och alla mätningar.
Vi är nog många som inte ens tar lunchrast, och hur många av oss kommer hem efter ett 07-16 pass utan att ha varit på toaletten på hela dagen?
”Leva livet bäst möjligt” låter helt fantastiskt men om man ska nå dit så måste man ha personal som hinner och orkar förverkliga detta.
Vi som jobbar inom äldreomsorgen önskar att det fanns tid till guldkant, att de boende fick gå ut och känna årstidsväxlingarna eller bara sitta och titta i fotoalbum tillsammans för att få minnas.
Min ork är slut. Jag orkar inte slita på mig själv mer. Jag hinner knappt träffa min familj på grund av alla kvällar och helger jag arbetar.
Jag har älskat att arbeta med äldre, vilket privilegium det varit, men på den senaste tiden har min glöd slocknat.
Jag hoppas bara att det kommer att finnas kvar personal som har orken att arbeta vidare trots de minst sagt bristfälliga villkor vi idag jobbar under.
Tack för mig!
Undersköterska som skolar om sig
Ta kritik från folket inom äldreomsorgen på allvarOmsorg: Behöver stort tillskott – annars kan det bli personalneddragningarÄldreomsorgen: Ska utvärdera kritiserat schemaPersonalen en arbetsgivares absolut viktigaste verktyg