Foto: Bildmontage. Foto:TT.
Under den senaste veckan har ett lärarlönelyft, delats ut till de "mest kompetenta " i Skellefteå kommun.
En reform som kommit från statligt håll och innebär att 60 procent av lärarna inte åtnjuter något lönelyft, medan 40 procent, får 3 000 kronor extra per månad
I lärarvärlden är det en stor summa pengar, och tanken är att höja lärarnas status genom högre löner
De flesta skolor inom kommunen är organiserade i arbetslag, och där man inom arbetslaget försöker lösa de problem och de arbetsuppgifter som uppstår inom laget.
I arbetslaget har vi betraktats som likvärdiga arbetare, där vi har lite olika roller, men ingen har betraktats som mer speciell än den andre.
Nu är vi 60 procent som inte får ta del för denna löneförhöjning.
Vad är det för ideologi som ligger bakom detta? Tror man att arbetsklimatet i arbetslag, ämnesgrupper, och över hela skolan ska förbättras?
Tror man att vi ska uppmuntras till att vara ännu mer engagerade i vårt arbete?
Tror vi att samarbetet vinner på signalen att några gjort sig mer förtjänta av dessa pengar än andra?
Frågorna kan bli många, men den viktigaste av alla är:
Hur kan det som i mångt och mycket varit vår styrka, att vi faktiskt utför ett gemensamt arbete, plötsligt ska slås sönder med argumentet att det är det som ska höja lärarnas status?
Jag tror inte det. Jag tycker vi sålt vår själ. Jag vill inte längre vara med.
Ulrika JohanssonSörböleskolan