Det finns inget självklart samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Den lokala ekonomiska tillväxten kan öka med exempelvis tre procent utan att ett enda nytt jobb tillkommer. Det räcker med att produktiviteten ökar med tre procent eller att externa köp av varor och tjänster ökar med samma belopp.
På samma sätt kan befolkningen öka utan att den ekonomiska tillväxten ökar i motsvarade grad.
Det är med andra ord av stort intresse att den som talar om tillväxt även samtidigt preciserar vad som avses. Det kan även finnas andra definitioner än ekonomi och befolkning. För vem eller vilka är det av intresse att befolkningen i en kommun ökar? Varför är det angeläget att bli fler?
När en kommun anger ett befolkningstal som ett mål för ökad tillväxt finns oftast inget uttalat motiv, utan snarast en siffra som ska ligga till grund för kommunens planering av bostadsbyggande, behov av industrimark och andra fysiska planeringsförutsättningar.
Kommunen är en demokratisk sammanslutning av dess i innevånare. De folkvalda är inte anställda utan sitter på förtroendeuppdrag. Kommunen är inget företag som arbetar på en marknad med kunder.
Kan man säga att medlemmarna i en kommun blir lyckligare om befolkningen ökar med 300 personer? Eller att lyckan blir tiofaldig med en ökning med 3 000 innevånare? Det finns inget belägg för att så är fallet. Snarare är det väl så att nyttan att bo i en kommun har helt andra samband.
Vem eller vilka vinner på att befolkningen ökar? Ja, rimligen främst de som tillhandahåller tjänster och varor för lokal konsumtion. Är sådana särintressen viktigare för politiken än medborgarens intresse av bästa möjliga känsla av lycka? Knappast troligt.
Det är därför hög tid för en genomgripande diskussion om vi vill ha tillväxt, vad den bör innehålla och vad vi som medborgare vill få ut av exemplevis en befolkningsökning.
Hans-Erik Persson
Burträsk