När man läser media och den debatt som förekommer i allmänhetens tjänst inser man att nästan på samtliga samhällsområden tänker man i banor som härrör från ett halvsekel sedan med de förutsättningar som fanns tillgängliga på att bygga det samhälle vi lever med idag.
Men nu har vi helt andra förutsättningar att bygga ett framtida samhälle för 2000-talet, Men då handlar det om att vi måste börja tänka i helt nya banor på nästan samtliga samhällsområden. Man kan påstå att vi måste nära nog tänka i ett motsatsförhållande till hur de flesta tänker idag på avgörande områden. I grunden handlar det om att skapa ett bättre och tryggare samhälle för framtiden där samtliga medborgare deltar, ingår och har möjlighet att utvecklas samt bidraga till samhällsnyttan..
Hur är det möjligt ?
Ja , därför att kunskapen och framförallt den ständiga utvecklingen med hjälp av teknologi gör att moderna verktyg kan börja användas i stor skala för nästa generation samhälle där framförallt nästa generation medborgare med stor sannolikhet kommer att leva i.
Min personliga övertygelse är att om vi vill lösa många av de kända samhällsproblem som idag diskuteras och debatteras måste vi i grunden "tänka om" och "tänka nytt" eftersom mycket av problematiken finns inbyggda i nuvarande systemmodell som ett systemproblem. Det kommer vi sannolikt aldrig att lösa på ett relevant eller optimerat sätt inom ramen för dagens samhällsmodell och tänkande,
Systemproblem löser man från tid till annan med nya systemlösningar när de tidigare saknar kapaciteten som det nya har i flera avseenden. Så bör vi kunna tänka om vi vill följa med i utveckling och
om vi i verklig mening skall börja utveckla nästa generation samhälle. Med hjälp av ett resursoptimerat tänkande i grunden är det möjligt och nödvändigt att utveckla nästa generation samhälle.
Politiker av idag med dagens politik är med andra ord i hög grad på kollisionskurs med vad ett framtida resursoptimerat samhälle innebär. Det kommer att kräva helt nya politiska synsätt.
Följande belyser några konkreta exempel på centrala samhällsområden och samhällstillämpningar bland andra som vi har möjlighet att utveckla för nästa generation samhälle.
Ett centralt och viktigt samhällsområde är transportsektorn som kräver en fungerande infrastruktur. Privatbilismen är nog en av de största och mest expansiva delarna av transportsektorn.
I framtid behöver tex medborgare inte äga fordon som idag utan kan istället vara abonnenter i delar av eller i ett komplett transportsystem som istället är ägare av fordon vilket kan inkludera landbaserade fordon (bilar,bussar, etc som används beroende på behov i varje fall av transport) men även luft- och vatten- burna farkoster (flyg, båtar etc) allt utifrån vilken typ av abonnemang medborgaren behöver.
I princip skulle det kunna fungera som med dagens mobiltelefoner och system där medborgare över hela världen är abonnenter och ingår i ett realtidsbaserat system som ständigt är uppkopplingsbar alla dygnets timmar för att ge relevant samhällsservice.
Antag att medborgare reser mycket mellan närbelägna orter i samhället. Idag kör var och en som har egen privat bil, vilket gör att det sker enormt mycket transporter där konsekvenserna blir katastrofalt kostnads-, miljö-, humanitets- krävande. I exempelvis ett mindre samhälle med ca 10 000 bilar skulle ett framtida abonnentbaserat transportsystem antagligen kunna reducera antalet bilar med 75%,
I ett framtida abonnentbaserat transportsystem som blir ägare till transportfordon behövs sannolikt bara ca 2500 fordon i exemplet ovan för att ge fullservice till samhällsmedborgarna. Det systemet skulle även vida överträffa dagens samhällssystem av transporter, eftersom dagens system inte har den kompletta informationen om transportbehovet tillgänglig. Ett framtida realtidsbaserat transportsystem kan inom en och samma sekund registrera tom upp till 1 miljon abonnenter som vill transporteras någonstans och i nästa sekund behandla all data och därefter styra ut transportfordon på ett optimalt vis som inte är möjligt med nuvarande system i dagens samhälle.Genom att göra vissa tillämpningar reversibla inom transportsystemet, tex om man beställer maten från matvaruhandeln från hemmet kan transporten ske som beställd leverans till hemmet i motsats till hur det fungerar idag.
Ett annat område är skolan där helt nya utbildningssystem kan utvecklas som inte är baserade enligt dagens modell med klass eller gruppundervisning i fysisk närvaro mellan elev(er) och lärare utan den kan vara distansoberoende och realtidsbaserad med möjliga interaktioner vid behov. Redan idag vänjer sig framförallt den yngre generationen samhällsmedborgare att arbeta med datorer och mobilsystem i vardagen. I framtid blir inte det några problem, vilket kan vara fallet för dagens äldre generation som inte är vana vid tanken eller den moderna tekniken.
När politiker talar om att det behövs fler lärare och fler klassrum etc så talar de om dagens eller tidigare utbildningssystem, inte om de framtida möjliga utbildningssystemen som kan bli distansoberoende och flexibla där deltagare kan ansluta sig i princip valfritt enligt de kriterier som varje utbildningsprogram förutsätter för deltagandet. Lärare kan medverka som en del av utbildningssystemet på samma vis och finnas tillgängliga i realtid, på flera språk om så behövs.
Ett framtida utbildningssystem kommer att kunna utvecklas eftersom kunskapen och möjligheten att utveckla nya teknologibaserade tillämpningar finns. Det finns redan experiment och försök inom området som visar på möjligheter. Dessa system kommer dessutom med hög sannolikhet att kvalitetsmässigt kunna säkerställa kunskapskrav och kunskapsresultat vilket väl är ändamålet med utbildning. Naturligtvis kommer alltid möjligheten till fysisk närvaro med andra att finnas när så behövs. Dessutom kommer ett framtida system att motivera individen om individen själv får möjlighet att bli aktiv vilket den blir i ett väl utformat utbildningssystem.
Samhället står inför enorma utmaningar, möjligheter samt omdaningar och man kan nog påstå att om vi lyckas med en framtida utveckling kommer många av dagens stora problem som man har svårt att finna lösningar på inom ramen för nuvarande samhällssystem att om inte elimineras så skapa framtida lösningar som idag inte är möjliga.
Det bör tilläggas eller förtydligas att med ett resursoptimerat tänkande behöver inte framtidens samhälle sträva för att människan ska vara i arbete, utan istället tänka i diametral riktning, tex på hur människan kan frigöra sig från onödigt och mindre effektivt arbete som kan ersättas av annat utförande och som vida överträffar mänskligt arbete inom eller på området.
I en framtida samhällsmodell behöver därför ett grundtrygghetssystem finnas för alla medborgare. Dagens socialförsäkringssystem behöver inte nödvändigtvis finnas i nuvarande omfattning utan frigöras i ett framtida samhällssystem i den grad det nya ersätter.
Jerry Nilsson, Gällivare