Man blir nästan uppgiven när man läser insändaren av ”Äkta människovän”, 11 december,som minst av allt gör skäl för sin signatur.
Insändaren räknar upp en massa självklarheter (för oss) som ”ingen skulle acceptera att era söner eller döttrar satt utanför en affär och tiggde” och ”de ska kunna tjäna sitt uppehälle utan att behöva lita på andra människors välvilja” samt att ”sätta tryck på deras hemländer”.
Men vad gör man när verkligheten ser ut som den gör? Alla som inte blundar och som vill sätta sig in i tiggarnas situation inser att insändarens så kallade lösningar är ren utopi för de tiggare vi ser.
Insändaren lyckas också förtala alla godhjärtade människor genom att påstå att de gör sin insats av egoistiska skäl, för att framstå som goda.
Hur kan det vara egoistiskt att vara god?
Förhoppningsvis kan det någon gång i framtiden bli bättre i tiggarnas hemländer. Rimligtvis skäms deras regeringar över att ha tiggare runt om i Europa.
Vill även tacka för alla goda människor som jag har sett ge smörgåsar, dryck samt värmande samtal till dessa utsatta stackare.
Romero