Arkivbild: Pär Lindström
Har tagit mig friheten att försöka verifiera det svar moderate riksdagsmannen E dward Riedl gav, 25 januari, på Sture Grundbergs insändare, 15 januari.
Till att börja med har vi sysselsättningsgraden som enligt Eurostat inte alls placerar oss i topp utan på fjärde plats. Det låter ändå bra, men när man tittar på arbetslösheten så ligger Sverige enligt samma källa på tolfte plats.
Det har skapats 200 000 nya jobb. Stämmer, det är nog till och med mer. Men då ska man ta i beaktande att vi har blivit nästan en halv miljon fler i landet sedan 2006. Arbetslösheten har under tiden med borgerligt styre ökat från 6,7 procent till cirka 8 procent i dag, säsongsarbeten undantagna.
Fler söker således arbete, vilket nog kan förklaras med att vi är fler i landet, och att man har jagat ut sjuklingarna och att fler pensionärer jobbar.
Ökningen av antalet jobb skulle så till stor del förklaras med jobbskatteavdraget. Hittar tyvärr ingenting som verifierar den saken varken hos Riksrevisionen eller Konjunkturinstitutet.
Det finns en undersökning från 2006 som säger att teoretisk forskning tyder på att avdraget skulle generera jobb, men utvärdering saknas. Vad beträffar det senaste jobbskatteavdraget så säger man däremot att det inte har någon betydelse för sysselsättningen.
Statens budget har de facto krympt sedan 2006 även om Kristdemokraterna brukar påstå motsatsen. Tittar man på ökningen av BNP under perioden så borde statens intäkter ha ökat med 30 miljarder kronor.
Konjunkturinstitutet säger att jobbskatteavdraget delvis betalas med ökade intäkter som genereras av avdraget till 30 procent. Men sedan skriver man att det troligen är betydligt mindre. Stor osäkerhet råder således.
Göran