När det gäller anmälningar till socialtjänsten, omhändertagande av barn och placering i familjehem tycker jag att Sverige är en ren katastrof.
Min upplevelse är att föräldrarna är närmast rättslösa inför myndigheten socialtjänsten. Den som anmäler en familj, det vill säga gör en så kallad orosanmälan till socialen med uppsåt att sätta dit någon utsätter hela familjen, föräldrar som alla barnen, för ett obeskrivligt obehag, en skräckupplevelse som ingen utomstående kan sätta sig in i. Den skadan som det åstadkommer kan aldrig återställas igen.
En orosanmälan kan vem som helst göra, utan att riskera något straff, även om det är rena lögner.
Föräldrarna är rättslösa från och med denna stund. De blir uthängda inför släkt, lärare, skola med flera.
Lögner som sagts av anmälaren tas med i socialens utredningen som sedan ligger till grund för tingsrätten när den ska besluta om omhändertagande.
Finns det något ondare en människa kan göra mot en annan?
Socialtjänsten tycks vara en helig ko som inte ens får ifrågasättas. Anmäler man Socialtjänsten till polisen händer ingenting.
Man kan anmäla socialtjänsten till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Men detta kontrollorgan ”har ingen skyldighet att utreda allt som anmäls utan avgör självständigt om det finns skäl att göra tillsyn.”
Världen är ond på många sätt. Det vittnar inte minst socialtjänstens maktutövande om. De har landets stiftade lagar med sig när de oanmält kan åka till en skola och hämta ditt barn ifrån dig. En laglig kidnappning som det inte blir några som helst följder av.
Skulle du som förälder acceptera det? För det kan drabba vilken förälder som helst som har omyndiga barn, alltså barn under 18 år.
I sången heter det att Norge är ett ruttet land, men är det inte vårt eget land som drabbats av röta?
Sverige är en skam för hela galaxen.
Svensk medborgare