Att Storstadsmoderaterna har en negativ inställning till Norrbotniabanan och varje statlig satsning i övre Norrland vet vi. De ser Norrland som ett ”tärande folk bland träd i ödemark”.
Men att det finns de i vår bygd som sväljer denna Norrlandsfientlighet och argumenten mot banan, som vi sett i insändare, är obegripligt.
Järnvägen kommer att vara allt viktigare för tungt gods och stora avstånd. Främst för att de ekonomiska fördelarna är så betydande och att vi har ett enormt stort befintligt järnvägsnät i omvärlden, som också byggs ut.
Miljövinsten är odiskutabel då tåget släpper ut i snitt fyra liter koldioxid per kg last, bil tolv liter och flyget 17 liter per kilo last.
De flesta inser hur galet det är att Botniabanan slutar där största transportbehovet av landets tyngsta gods börjar. Boliden tillhör de som drabbas kraftigt av denna brist.
Järnvägen har alltid betytt mycket för bygders utveckling och orterna efter Botniabanan fick också en kraftig stimulans.
Nu tror väl ingen att vi får en bättre E 4 om vi inte får Norrbotniabanan och den byggs ut och har inte så långa outbyggda sträckor kvar, men tunga transporter på E 4 är helt fel.
Kostnaden för banan Umeå - Luleå är låg i jämförelse med de stora satsningarna i söder trots att man där redan har stort nät med snabbtåg. Norrbotniabanan skulle dessutom få EU-medel vilket visar att EU bedömer den som betydelsefull.
Upp till Umeå har staten satsat på infrastruktur som flygplats, järnväg, och färjetrafik. Det måste nu vara dags för vår region, som genererar enorma värden för nationen, att få en släng av sleven.
Starka rationella skäl talar för att även vår högproducerande region ska få en väl fungerade direktjärnväg. Vi får inte bli så bländade av partipampar i storstan att vi blir inskränkta och illojala bakåtsträvare. Tvärtom är det nu dags att blåsa liv i kravet på att bygga hela Norrbotniabanan.
ÅBm