Foto: Pär Lindström
Ja, jag är en typisk medgångssupporter. Jag köper SAIK:s matcher så jag kan kolla på tv, och under denna säsong har det blivit många, för det har varit underhållande att se Skellefteå AIK spela hockey.
Jag är inte den fantasten som faller in i koma eller blir gravt deprimerad om det går dåligt för SAIK. Nej, jag står ut med det också.
Eftersom jag numera inte bor i Skellefteå så var det med stor spänning och förväntan jag dagen efter att SM-guldet säkrats anlände till Skellefteå. Framför mig kunde jag i min fantasi se vimplar och banderoller, svartgula flaggor i rondeller och på fasader, vimplar på bussar, gågatan prydd i gult/svart med mera.
Men vad ser jag? I princip ingenting!
Ok, kan läsa i lokaltidningen att fredag kväll, då ska ”hjältarna” firas på torget. Då förstår jag, man har inte hunnit pryda staden i svart/gult, så det kommer naturligtvis att ske under dagen.
Men icke! Visst kunde jag se något svartgult på några ställen, men det var i vissa fall svårt att avgöra om det var någon privat avstängning, eller kanske vinden som blåst upp något svart/gult plastband i något träd!
När jag gick genom stan i dag, söndag, undrade jag om det verkligen var Skellefteå som vann SM-guldet i ishockey.
Var in i Gävle ifjol efter, men även före, laget säkrat SM-guldet 2011/2012. Kan lova att det var bra mycket som gick i rött/gult/svart. Tror till och med att det var mer i Luleå som påminde om finalen, än vad man kunde se i Skellefteå.
Nej, Skellefteå kommun, detta var inte bra. Jag talar inte om att spendera mängder av pengar, men med små medel hade stan kunnat ge Skellefteborna och många andra ute i landet, bestående minne av denna häftiga händelse.
Men stort grattis till AIK, ni är tveklöst Sveriges bästa hockeylag!
My hometown!