Foto: JACK MIKRUT.
Tävlingar, matcher och serier inom sportens område är ofta utformade så det ska vara ovisst och spännande in till slutet.
För många åskådare, tittare/åhörare kan det uppstå en slags spänningshysteri eller med ett nytt ord ”spänningsfrosseri”
Det kan bli nästan ”djävulskt” spännande eller ”gudomligt” spännande eller nästan extatiskt spännande.
Själv tycker jag att det ibland kan vara svårt att inte ryckas med i spännande sportsituationer. Vad är sunt och var finns det sunda förnuftet när det gäller sportsituationer?
Om man ägnar för mycket tid åt sporten som åskådare eller åhörare kan man nog få dåligt samvete. Så vad är rimligt när det gäller sport?
Danneli Lieggavaggi
Skellefteå