Arkivbild: Scanpix
Tack för insändaren ” Satsa på rätt saker”, Norran 7 juni. Det är naturligtvis skola, vård och omsorg som måste gå i första hand.
Varför har det i alla år sparats miljonbelopp på det mest nödvändiga?
Ja, jag tycker även att fritidssektorn har fått bete sig som jätten Glufsglufs.
Att ishockeyn får 20 miljoner kronor är talande, liksom att damfotbollen får nöja sig med 800 000 kronor. Varför har det aldrig kommit fram en riktigt bra idrottskvinna i denna så omhuldade idrottsstad?
Hur många flickor har under de senaste 30 åren fått åka på en räkmacka, blivit synliggjorda och fått feta kontrakt?
Det kunde ha blivit bättre med den mångfald av miljonbyggen till hallar och höga driftskostnader.
Det kunde ha blivit bättre för flickorna och deras träningstider Men tider som blev över fick flickorna. Dåliga tider, tidiga morgnar, udda tider, och flickorna tröttnade och la av vid 12–13 års ålder.
För en tid sedan såg jag en mamma och en cirka elvaårig dotter och cirka sexårig son kom ut från ett matställe, sonen med en dricka och en hamburgare.
Flickan var tomhänt. Hon kan ha tackat nej, men det vet jag inget om. Men scenen berättar något viktigt.
Att vara snäll och osynlig ger varken goda mellanmål eller några förmåner i vardagslivet eller några idrottsframgångar.
Varför ingen Klüft eller Kallur här?