Kommunledningen i finska Pyhäjoki beslöt i oktober 2016 att avvisa Fennovoimas förslag om ett permanent slutförvar av kärnbränsle inom kommunens gränser.
Eftersom finsk rättsordning innehåller regler om kommunalt veto angående alla typer av kärnkraftsanläggningar, så innebär detta rimligtvis att Fennovoimas planer stoppas i Pyhäjoki.
Redan tidigare har det andra alternativet - i anslutning till Olkiluoto i Euråminne - konstaterats vara ogenomförbart. Därmed faller Fennovoimas förslag och byggnadslov kan ej beviljas.
Men hur kommer det sig att kommunledningen i Pyhäjoki fattat detta beslut trots pågående samarbete med Fennovoima?
Har det att göra med att Strålsäkerhetsmyndigheten i ett kritiskt utlåtande augusti 2016 konstaterat att säkerhetsarbetet inte har högsta prioritet och att företagets ledning har ringa kompetens?
Eller har kommunledningen tagit till sig utrikesministeriets oro (augusti 2016) över projektet och att det riskerar leda till ökat beroende av Ryssland och rysk energipolitik?
Även näringsminister Olli Rehn har nu i sommar påpekat att projektet har allvarliga brister.
Måhända har kommunledningen i Pyhäjoki också sett detta beslut som en senkommen möjlighet att ta till sig den omfattande opinion mot en kärnkraftsanläggning vid Bottenviken, som under de senaste åren växt fram både på finska och svenska sidan.
Nu senast har exempelvis Umeå kommun avvisat förslaget.
I vilket fall; undertecknad anser, i likhet med tusentals andra skelleftebor, att Fennovoimas förslag till slutförvar av kärnbränsle vid Bottenviken måste avvisas och att bygglov för kärnkraftverk ej kan beviljas.
Rolf Granstrand, Skellefteå