För en tid sedan var det en person som i en insändare kritiserade Riksbankens utbyte av sedlar och mynt.
På en punkt kan jag väl hålla med skribenten. Det var val fel att byta storleken på mynten samt att införa en tvåkrona.
Men det övriga resonemanget, om att kontanter inte behövs, var verklighetsfrämmande för att inte säga helt absurt.
Skribenten ansåg att kontanterna hade spelat ut sin roll. Men självfallet bör väl det traditionella sättet att betala få finnas kvar.
Anser att vi som tycker så ska göra våra röster hörda så mycket vi kan.
Riksbankschefen Stefan Ingves försvarar kontanternas roll i samhället, men bankerna gör allt vad de kan för att successivt fasa ut dessa.
Om jag exempelvis skulle sälja en bil till en främling skulle jag inte acceptera att denne ”swichade” pengarna.
Personligen försöker jag att använda kontanter så mycket som möjligt och använder betalkortet bara när jag blir riktigt tvungen.
Nyligen inträffade en episod som gjorde mig lite förbluffad. Här i Skellefteå kan man inte längre betala en biobiljett med kontanter.
Jag var tvungen att sticka in kortet i läsaren för ynkliga 110 kronor. Det hade ändrats sedan sist jag var på bio, i maj månad.
Brukade flina lite när jag sett ungdomar betala sin biobiljett eller en hamburgare med kortet.
En bekant sa en gång: ”Tror inte att ungdomarna får den rätta känslan för pengar när det bara är någonting som man hanterar med ett plastkort”.
För oss som växte upp på nittonhundratalet är kontanter det naturliga sättet att betala.
Det är den vanliga gången här i Sverige att man ska tvinga på folk förändringar, vare sig det nu gäller att få bort kontanterna eller digitaliseringen av samhället.
Jörgen BrännströmVästra Vallen