Schlagern var bättre förr, hävdar skribernten. Monica Zetterlund på BBC i London vid 1963 Eurovisionsschlagertävlingen . Foto: UPI.
Jag håller fullständigt med om kritiken. Det är väldigt få segerlåtar från stora Eurovisionsfinalen som man minns och som ännu spelas. Några av låtarna från våra egna uttagningar spelas förvisso då och då, men de flesta har fallit i glömska.
Själv är jag uppvuxen med Elvis, Beatles och Abba för att nämna de populäraste.
Tycker nog att schlagermusiken hade sin topp under 1950- och 1960-talet, men bra musik gjordes redan på 1930-talet och framåt, både schlagers och jazzmusik, ända fram till 1980-talet då utslätningen började.
Siw Malmkvists schlager Augustin, som nämndes i programmet, tycker jag var väldigt bra med fyndig text och tydlig melodi. Vad som skiljer mot dagens schlager/popmusik är framför allt texterna, som förr ofta var roliga och berättande.
Numera är texterna så menlösa att sången knappast har någon annan funktion än ljudskapare – som från vilken ljudmaskin som helst.
Givetvis gjordes det mycket skräp förr också med hjärta och smärta, men de låtar man minns var riktigt bra. Många festivallåtar spelas nästan aldrig, till exempel När min vän av Ove Thörnqvist som sjöngs av Monica Zetterlund 1962. Den för övrigt utslagen av Inger Berggrens Sol och vår, som jag också gillar, trots att den är lite naiv men glad och medryckande.
Den danska segerlåten Dansevise från 1963 tycker jag tillhör de allra bästa, men skulle säkert ha svårt att få röster idag.
Nostalgisk